Aftonbladet – 30 mars 1850, sida 2

icke, den hårda, elaka qvinnan, att flickan skulle, i den främmande verld der hon blindt utstöttes, gå alldeles förlorad? Men det gjorde hon dock icke, Gud vare lof! inföll doktor Wenner, ,vår evigt oförgätlige kung Gustaf tog vård om henne och...: Ja, för att göra henne till en teaterdami föll grefven honom i talet. Vacker vård! — I sanning mycket att tacka förl Mig tyckes, herr grefven, återtog Wenner: Inatt då ni sjelf, såsom far, aldrig frågade efter i barnet, utan ... Förlåt mig!, afbröt grefven. Jag hade lemnat det till min egen mor, innan jag, tvungen af trängande omständigheter, lemnade fosterlandet. Samma skäl, som tvungo mig att resa, qvarhöllo mig också i de främmande länderna och hindrade mig att hafva ringaste gemenskap med Sverge. Dock — vid Gud!... om jag hade anat, att min mor så illa skulle motsvara mitt sonliga förtroende... att hon så litet skulle lyssna till min bön, den sista jag till henne framställde — troligen hade jag då trotsat många obehag, för att skynda tillbaka och taga vård om min dotter., yntenn sade Henriette, hvarföre fick jag ej bli qvar hos frn: mor ?) lr Din mor?... Hvad vet du om henne? Ingenting hittills, på alla dessa åren, men alldeles för mycket under de tvenne sista dagarpa. Utan att hvarken jag, eller de som berättade det, kunde ana, att jag var det stackars omtvistade barnet, har jag, af alla dem som med förvåning omtalat grefve B...siterkomst till Sverge, sedan man i många år trot! honom vara död, hört berättas, alt han varit gift med dottren till grosshandlare Thun vid Skeppsbron, att — kort och godt, att äktenskopet varit olyckligt, hvarför den unga grefvinnan, raed en liten dotter, som var hennes enda barn, flyttat hem till sin far. Men efter några månader hade den fyraåriga flickan blif. vit hemligen bortförd, förmodligen af hennes far Hvart hon blifvit förd, visste ingen; men dest bättre hade de reda på, att den stackars mo