Aftonbladet – 20 mars 1850, sida 3

tiskt folk förtjente att tagas till föredöme; ty i vår tanka är och blifver det alltid ett uttryck af oförstånd, att såsom egensinniga barn, kasta ifrån sig det som erbjudes och nöja sig med intet, när man ser sig icke på en gång kunna få allt hvad man låter sin inbillning förespegla sig såsom det förträffligaste och bästa: Aftonbladet -åberopar äfven danskarnes tillgörande i konstitutionsfrågan; men, utan att här ingå i någon jemnförelse emellan den danska vallagen och det. hos oss hvilande representationsförslaget, torde man böra göra danskarnes politiska klokhet den rättvisan, att de togo hvad som erbjöds dem och hvad de sågo sig utan samhällsvåda kunna få, oaktadt det säkerligen icke uppfyllde hvad en del af deras liberalaste män, och framför allt de så kallade Bondevännerna hade önskat. De uppförde sig således i detta afseende som engelsmän, och gåfvo derigenom — äfven de — ett vackert föredöme åt sina grannar. Aftombladet menar: alt man måste uppträda med kraftig fredlig handiing, inom laglighetens råmärken, för att genom styrkan af det upplysta allmänna länkesättet kunna besegra motståndet. Mönbe icke här åter förekommer något som närmar sig till fras? Hvilka äro hos oss laglighetens råmärken? Minne rikets nuvarande ständer böra anses i denna fråga ingå för ingenting? Har ett förslag till representationsreform ifrån riksdagsfullmägtigen Bengt Gudraundson så faseligt stora cHancer att af svenska folkets representanter blifva antsget, att det ifrån konungamakten afgifna mu hvilande förslaget af detta skäl bör förkastas? Vi tillåta oss att icke tro det; och en för landet möjligen dyrköpt erfarenhet torde komma att bevisa hvem som i detta hänsrende sett längst. Vi hafva ännu några ord att yttra om Aftonbladets. förvåning. i fall våra dagars svenskar skulle vara så blinda för erfarenhetens lärdomar, hafva så litet i sig af det mod och den anda, som lifvade våra förfäder, och lade -kraftens ord på Thorgnys tunga, att de skule låta sin dyrbaraste samhällsangelägenhet, den reform, som måhända bestämmer om vi skola förblifva -ett folk eller i split och kraftlöshet duka under för nåfon rå eröfrare, kastas såsom en lekboll emellan ommitter och riksdagsintriger, under det högsta makten passift åskådade det bedröfliga speletn. Detta Aftonbladets yttrande leder helt naturligt till återförande i minnet af de: kraftens ord som historien lagt på Tkorgnys tunga, och då finner man att orden till konungen så ställdes: Vill du icke göra det, som vi säga, så skola vi -anfalla dig och dräpa dig, ty vi tåla icke ofrid och olag af dig. Så hafva våra förfäder fordom gjort. . De störtade fem konungar ien brunn på Mula ting, hvilka då vord uppfullda af öfvermod, som du nu är emot oss. Säg nu snart hvilketdera du vill utväljan. Minne icke Aftonbladet bär råkat alltför långt inpå frase.nas område? Tvifvelsutan skulle vi göra författeren orätt, om vi ett ögonblick antoge det hans mening varit att i sin fras inlägga någon anvisning för svenska folkets ändamålsenliga handlingssätt i afseende på reformfrågan. Det är associatronsandan, vår tids stora häfkrafbr, säger Aftonbladet, som äfven i denna fråga måste uppkallas till verksamhet. Ja väll det ir associatlionsandan; men det är associationen emelan den politiska klokheten, som förmår samman-. vinda de nationella angeligenheterna med de stora vorldsförhållandena, emellan den sanna medborgerigheten som mäktar göra etw offer af sin egenkärek för vinnandet af etw siörre fosterländskt mål, mellan den lugna och sansade förmågan att beräkna orsaker och verkningar; det är, med ett ord, asso;iationen emellan allt dygdigt, allt godt, allt fördomsritt, allt oegennyttigt inom samhället, som: måste ippkallas till verksamhet för det hvilande förslagets intagande, såsom i vår tanka den enda för det närvarande tänkbara rationella utväg till häfvande af ust de vådor, som: Aftonbladet så uttrycksfullt och väl målar såsom hotande följder af våra samhällsingelägenheters kastningar, såsom lekbollar emeljan kommittger: och det närvarande förhållandets riksdagsintrigern. Vi kunna icke afsluta denna uppsats utan att utrycka vår stora förundran att tabellerna öfver det hvilande förslagets valresultater så länge fördröjas, i yånoerhbet somi vi med någorfundå erfaronhet kunna bedömma huru liten tid man verkligen bshöfver för leras sammanförande, om viljan. förenas med den nedelmåttiga förmåga. som dertill fordras. Vi unlertrycka våra inre reflexioner i detta hänseende; nen det skulle ingalunda förvåna oss, om de delas Iaf ganska många som lika med oss tycka sig länge 10g hafva väntat på det utlofvade arbetet. För 0ss lar detta dröjsmål varit så mycket obehagligare, som i hoppats att Aftonbladet från de faktiska förhålanden dessa tabeller säkerligen -komma att förete, kulle hämtat anledningen att fränträda sin förkatelsedom i afseende å förslagets antaglighet, åtmintone ifrån synpunkten af den politiska klokhetens ud. C. H. A. (Insändt.)