Aftonbladet – 20 mars 1850, sida 3

JIUCU UC CNS:CISNTUICHAS SICSIUnlt, SVH VaRlgva: lägger hela vigten vid, till alls inga vådor ledande brister, under förbiseende af det i grunden inneboende fröet till utveckling af ett vida öfvervägande godt. Aftonbladet yttrar: vatt den liberala opinionen i landet är öfvertygad derom, att ingen annan grund för representaItionen med varaktighet, och utan att inne jsluta fröen till nya hvälfningar i en framtid ,kan läggas, än personlighetsprincipen.n I Oss synes, att denna princip uti det hvilan, de förslaget till betydlig del! är iakttagen med de modifikationer,, dem, eniigt Aftonbladets I eget yttrande, en upplyst politik, endast syfS!,tande på allmänt väl, ej på privilegieeller dynasti-intressen, kan föreskrifva.n Aftonbladet säger: att den sednare tidens politiska bildning äfven i våra aflägsna byg; oder åstadkommit en förmåga att skilja frasen , ifrån verkligheten, och skalet ifrån kärnan. 1 Vi önska bögeligen att så är; men månne Af5 tonbladet fullt rättfärdigar tillämpningen af denna sats, när det ställer det bvilande för: slagets — modifikationer ef personlighetsprin, Cipen såsom syftande på privilegieeller på DÅynastivintresssan? Om man så vill, kan man visserligen böulföra vissa af det hvitande förj slagets vaibarhetskategorier för den öfre kami maren till ettslags privilegium. Vihade, upprigtigt sagdt, mer än gerra sett, att sådane kategorier der icke hade funnits — ingalunda , för några deras vådor, men för hvad som kKan, hända är lika vigtigt, nemligen deras obehöf, lighet och äfven för deras ogagnelighet till allt annat än till hake för det slags klanderbegär, :som öfvar sin hela skarpsinnighet på dylika misstag, såsom kära anledningar att få uttala Tförkastelsedomen öfver det hela, för en och jannan brist uti detaljer. Hvad Aftonbladet härvid menar med an. ; speglingar på dynasti-intressen har man svårt att förstå, och intilldess uttryckets sammanhang med det hvilande förslaget blifvit begripligt förklaradt, nödgas man räkna det till de fraser, som efter Aftonbladets eget förmenande, svenska folkets politiska bildning utan tvifvel förstår att skilja ifrån verklighetenn. Aftonbladet yttrar, natt ett folk ej får i sina samhällsangelägenbeter öfverlemna sig åt någon tro, innan den är bygd på fast grund och klar insigt — Månne i sjelfva verket något annat än blivd tro utgjort den hittills synbara ledstjernan vid allmänhetens bedömande af denna fråga? Den ifrån en klar insigt -Jensamt utgående grunden har, åtminstone för oss, intill närvarande stund hållit sig temligen förborgad. Vi öfvergå nu till Aftonbladets yttrande, natt fyrbildningens lyten, uti de 2:ne föreslagne kamrarne till en stor del skulle fortlefva, blott något förenklade till formenp, så att svenskal folket af förslagets antagande icke skulle hafval: några fördelar att hoppas. Häremot våga vil påstå, att det hvilande förslagets antagande! skulle lemna oss en lagstiftning hel och hållen utgången ifrån folkets förtroende genom Jval. Vår tro och innerliga öfvertygelse är, att svenska folket af det hvilande förslagets antagande, icke allenast kunde hafva, utan verkligen bar att hoppas frigörelse från adelns och presteståndets förenade, i hvar sina kammare l; lika verksamma embetsmannavälde. Vår trol; och innerliga öfvertygelse är, att borgarestån-! det genom den samfällda valrätt det hvilande förslaget tillerkänner städernes innebyggare, ! måste komma uti en oändligt bättre ställning, i än den närvarande, inom hvilken det vigtigal; och så högst maktpåliggande lagstiftarekallet understundom till den minstbjudande upplå-l: tes, borttrugas eller försäljes. Vi tro, ochi! äro innerligt öfvertygade derom, att bonde-l? ståndet genom den obestridliga öfvervigt det! bvilande förslaget lemnar det för valrättens utöfning, icke allenast kunde, utan säkerligen. skulle, genom sina, af intet ståndsförhållandel! begränsade val af riksdagsmän, och genom sina öfverläggningar med personer af vidsträcktare insigter, komma att åt lagstiftningen gifva vida mera både styrka och nytta, än bondeståndet, i slutet inom sin inskränktare verkningskrets; som ståndsfördelning, hitintills någonsin mäk-l; tat göra. Vi kunna härvid icke heller förbigå,ll att det hvilande försagets antagande skullel! lemna tillträde till både valrätt och valbarhetjsf för den stora mängd dertill väl qvalificerade medborgare, som för närvarande befinna sig uteslutne ifrån dessa så oeftergiflige medbor-!, gerliga rättigheter. Det har varit oss omöj-lå ligt att inse, att dessa förhållanden, hvilka afle det hvilande förslagets antagande onekligen3 måste blifva en följd; icke skulle i ringasted mån förete några fördelar framför det nuva. a 1 Ob MR RR OR ee I KT ER ka j q rande tillståndet. Innan vi sluta vår uppsats, se vi oss föranlåtne att ännu en gång återkomma till vårtjå thema, eller till sjelfva slutsatsen af Afton-d bladets ariikel, — a:t svenska folket icke har k något för represenutationsfrågan att hoppas, så framt det ej sjelf allvarligt tager densamma il) sina händer,. n Månne ej detta yttrande äfven tillhör fra-IT sernes område? Aftonbl.det anförer, att an-!e dra folk hafva så gjort, och omtalar såsom exempel, hvad engelsmännen gjorde med par-? lamentsreformen 1832, och hvad våra grannar, danskarne nyligen gjort med konstitutionsfrågan.r Härvid torde det tillåtas oss att framställalfi ett tvifvelsmål, om det kunnat vara Aftonbla-n dets verkliga mening att inbilla svenska folket, det engelsmännen 1832 vunno hvad delli liberale då önskade. Detta jäfvas ju fullkom ! ligen af den, allt ifrån nämnde tid till den 5 närvarande, fortgående agitationen i detta hän-!f seende. Man torde icke vilja neka, att engels e männen äro ett praktiskt folk, och man torde i sammanhang dermed icke heller kunna åda-t galägga, att de någonsin undanskjutit de re former, som blifvit dem erbjudne, derföre att 2 de icke inneburit allt hvad de eller deras liLhanasla ladarvaoa wid 4llfRllas BA ShA VI ån