Aftonbladet – 13 mars 1850, sida 1

UTRIEES. DANMARK. I landsthinget har frågan om det nya statcs lånet, utan act någon enda röst höjde sig deremot, blifvit medgifven till andra föredragninrgen. Derefter behandiades nya tryckfrihet.lagen. De första 88, som bandla om boktryckarens namn på alla skrifter, samt de olika bötesbestämmelserne för underlåtenhet eller svek med detta stadgande, biföllos. Äfven den 8, som lägger ansvaret för skrifters innehåll först och främst på författaren, om hans n-mn är utsatt och om han är i landet, eller eljest på redaktören eller utgifvaren, under samma vilkor, men eljest på förl: ggaren eller kommissionshandlanden, och slutligen om ansvaret icke kan göras gällande mot någon af alla dessa, på boktryckaren, och om denne icke kan upptäckas; på enhvar som försäljer eller utdelar skriften, antogs. Likaså antogs den 8, som berättigar utgif vandet af anonyma skrifter, samt begagnandet af pseudonymen; men bestraffar falsk uppgift på författare med böter. Slutligen antogs den 8 som bjuder, att samtidigt med skrifters utdelniog från tryckerier aflenna ett exemplar till ställets polismyndighet, samt den 8 som föreskrifver att alla genom mekaniska medel, i större antal exemplar tillvägabringade, återgifningar af en skrift skola behandlas såsom tryckta skrifter, 0. s. v. Dagen före postens afgång hade landsthinget redan afgjort 22 8 af lagen om riksratten och samma dag hade återstoden antagits. Thinget skulle sedan utan afbrott egna tre sessioner till frågan om nya statslånet, som folkthinget redan bifallit. I folkthinget behandades frågan om krigsskaten, som efter en debatt angående principerna för beskattningen, förklarades skola gå till andra föredragningen; men en kommitte af 7 personer skulle innan dess lemna sitt utlåtande. Interpellationer gjordes af Tcherning m. fl. till krigsministern, angående grunderna för permitteringen, i synnerhet med afseende på det manskap, som nu är öfver tjensteåldern, och af Krieger till justitieministern angående värnepligtslagens tillämpning. — Ofverstarne Schlegel och Schöller skola blifvit utnämnda till generalmajorer; den förra tillika till chef för ingeniörkårn. FRANKRIKE. I nmationalförsamlingen den 1 Mars begärde utrikesministern en supplementarkredit af 400,000 francs upour frais de voyages et courriers diplomatiques.. Denna begäran rönte motstånd från bergets sida. Bertholon, Morellet och i synnerhet Baune bekämpade propositionen och togo sig anledning att interpellera ministeren angående Rysslands, Österrikes och Preussens rustningar. Baune fästade uppmärksamhet derpå att Schweiz var hotadt, att en jerncirkel drogs omkring detta land, som var nyckeln till Frankrike, samt slutade med den förklaring, att han på det bestämdaste satte sig emot den begärda krediten, till dess utrikesministern gifvit upplysning om den politiska ställningen i Europa. Äfven ville han höra hvad de franska soldaterna ännu gjorde i Rom och huru de kunde få ut sin sold, då nationalförsamlingen endast till den 1 Januari 1850 voterat anslag till underhållande af en armecorps i Rom. Sedan Baune, ofta afbruten af venstra sidans bifallsrop och högra sidans knot, hade slutat sitt tal,uppträdde utrikesministern Dela Hit:e i tribunen och afgaf följande förklaring: Jag kunde icke tro att man skulle göra imnis så vigtig: frågor i anledning af begäran utaf en kredit på 400,000 francs, för ati betala kostnader, som varit nödvändiga uuder år 1849. —---- .-—?-——X omm m—. --:NH LR