Aftonbladet – 12 mars 1850, sida 2

SERENA MRS AREERr Bidrag till frågan om associationerna. Det lärer icke behöfvas att bevisa nyttan af associationer och associationsanda. De:ta bevis ligger redan uti det aldrig bestridda axiomet att förenade krafter förmå mer än spridda, och. den enfaldigaste kan dessutom inse, att allt. samhälle icke är annat än en stor association af många olikartade krafter. Men det är äfven bekant att en viss politisk skola på den sednare tiden framhåilit associationerna, tagna i en serskiid mening, såsom det hufvudsakliga och eit nära nog suveränt medel, att afhjelpa de svårigbeter och umbäranden med hvilka en stor del af de arbetande klasserna, synnerligast i gam!a samhällen, såsom de flesta europeiska, hafva kämpat, och denna sats har utgjort och utgör ännu, till en iese ringa grad ett slags fana för de s. k. socialisterne. Aftonbladet har vid flera tillfällen förut yttrat den öfvertygelsen att associationer mellan srbetare inbördes: för att kunna draga den största möjliga profit af sin verksamhet är alt anse såsom någonting både nyttigt och önskvärdt, der de kunna genom frivilliga öfverenskommelser tillvägabringas, och att följaktligen der några hinder emot sådana inrättningar möjligen kunna finnas, dessa böra undanrödjas, på grund af den eukla sanningen, att alla böra ega lika rätt inför lagen, äfvensow derföre, att välstånd i en stat befordras i samma mån som arbetet v:l betalas och en större mängd menniskor derigenom sättas i tillfälle dels att förtära mera af jordbrukets och industriens produkter samt gifva en ny fart åt deras frambringande, dels också alt spara något för sin ålderdom. Men vi hafve tillika vid flera tillfällen er inrat om det vådliga. i den öfverdrifna föreställning, som det egentligen s. k. sociala partiet gjort sig om effekten af de ifrågavarande arbetsassociationerna, och yttrat den tankan, att man nödvändigt måste finna sig bedragen i sina förhoppningar om man räknar på, att mer än en partiel, och i förhållande till det stora hela obetydlig fördel skall kunna vinnas med detta medel ålminstor.e ännu på ett par generationer, samt att dei framför allt, såsom stridande mot rättvisan, likalitet bör medgifvas, att belas:a det allmänna med någon serskild tyngd för att specielt gynna sådana föreningar, som att å andra sidan fastställa privilegier och mosuopolier till förmån för börden och rikedomen. Då denna fråga för ögonblicket utgör, så att säga, en af de politiska eller sociala lifsfrågorna, emedan det är välbekant hvilken roll den spelat uti de tvenne sista årens agitationer, så kunna vi icke underlåta att här nedan reproducera en artikel utur fransyska tidningen Coustitutiounel, hvilken är för ämnets bedömande af det högsta intresse, emedan den lemsar en efter anställd officiell undersökning på fakta och siffror grundad fullkomlig bekräftelse på hvad Aftonbladet förut i ofvannämnde hänseende anfört, och hvilket visserligen icke utgör någon uppfinning af oss sjelfva, utan fastmer blott är ett instämmande i hvad de mes! praktiska, insigtsfulle och på samma gång sann! Iiberala och demotretiskt sinnade män i andra J:ander anfört. De bevis, som denna artikel sebåller, tala visserligen för sig sjelfva och åledes icke behöfva någon wvidare inmen vi kunna bkväl icke nuderlåta