Aftonbladet – 9 mars 1850, sida 3

(Införes på begäran.) I anledning af Svaret på artikeln De konservativas programmp. Haf tsck, du fosterlandets kämpe, för hvarje ord du om programmet sagt, Nu tiden det, uti sin vågskål legt, Till nästa rikedag — vägande dess makt! De jesterenkar skola då så herrligt, Med tiden, sluta ridderligt förbund, Och dricsa om — i brödralag begärligt; Betala sanningen — med frid, för hvarje stund, Som offrades åt kära fosteriorden — Med sina viljors jern — som växer än i norden!!! O, menskotanke!! — djupare än djupet — Men oftast grundare — än tingens yta är; I tvenne former du, igenom häfder lupit, Förvånat seklerna — som tiden lär Den ena hölja uti mörkrets villor, Den andra kläda uti ljusets liljor!!! Ja menniskoförnuft — du handsken. kastat har, På stridernas arena — Utmaningen nu tiden tar, Och skall dig uti kampen tjena; Med dina anors mskt, som räkna — slägt med Gud! Du kallat har till vskt — de tio helga bud!! De sekundanterra — med öppnade vesir, Skall bryta lansarna — för friheten, som gryr!!! — SVENSKA KOLONIEN S:T BARTHELEMY. (Ur Tidskrift i Sjöväsendet 4850.) Den lilla ön S:t Barthelemy med dess låga importtull emottager under loppet af året åtskilliga mindre laster från Europa och Norra Amerika, hvilka sedermera spridas med mindre fartyg till de omkringliggande öarne. Dessa laster gifva en tullkammarinkomst, nära tillräcklig att dermed bestrida alla denna ös utgifter, så att det under dervarande guvernörs disposition ställda kreditiv ej alltid behöfver till sitt fulla belopp anlitas, på samma gång de spekulerande ibland detta lilla samhälle deraf hafva en tillräcklig bergning. Denna ös goda och florerande dagar äro deck helt och hållet förbi, och under de närvarande ställningarne j Westindien kan den ej blifva af någon merkantil betydenhet. Omkringliggande öar, samt framför allt S:t Thomas, hafva troligen för alltid fråntsgit denna ö alla vinstgifvande större handelstreanssktioner. Det lilla jordbruk, som förr bedrefs, särdeles uti de små täcka dalarne S:t Jean och VPOrient, har sedan slafvarnes frigifvande fallit betydligt tillbaka; då de personer, alla franska kreoler, hvilka jorden för närvarande tillhör, ej bafva folk att arbeta densamma; hvad de med egna armar kunna plantera och skörda, deruti består bela afkastningen. som ock ej utgör annat än några sockerpotatis, grönseker, frukter jemte foder för kreaturen; då man förr såg såväl bomullsplanteringar, som ock öns alla saliner med kraft bearbetas. Af de numera frie negrerne hafva en del emigrerat till närmaste öar, en del lefva, enligt deras egen uppgift, som privaie gentlemen, hvarföre blott få återstå att emot hög betalning kunna engageras till något slags arbete eller domestika göromål! i husen; men man hoppas på, att, sedan frihetsruset litet satt sig. samt desse negrer, till följe ef bristande tillgångar, ledsnat vid det privata gentiemanslifvetn, de skola återgå till sina gamla sysselsättninsar samt en mindre brydsam tid för dem, hvilka ej kunna för sina arbetsföretag eller sin beqvämliglet undvara dem, då inträffa. Staden Gustavia består numera, till följe af sednaste orkaner och jordbäfningar, af nära nog lika många ruiner som hus, och är det med ledsnad man ser den svenska kyrkan ibland de förras antal, då åtminstone denna med ej särdeles stor omkostnad skulle kunna iståndsättas. På gudsfruktan och reigion fotar sig laglydnad och ordning; der man saknar det förra, anar man att det ej finnes mycket till af det sednare; och man måste under ett längre vistande på ön erfara, att denna aning ej besannats, för att ej stanna i villfarelse, enär tväriom, till stor beder för guvernören, inom detta lilla samhälle råder en ovanlig disciplinarisk ordning. Till gagn för såväl å ön boende fransmän som ock för engelska methodistsällskape:, äro deremot der uppbygade en vacker katholsk kyrka samt ett methodistkapell, hvilka båda byggnader utgöra ställets vackraste prydnader. — ÅE TUEUR DE LIONS eller lejondödaren är ett tillnamn, som en viss Jules Gerard, underlöjtnant vid 3:e spabis i Algerien, förvärfvat sig gerom sin skicklighet att döda lejon. På någon tid hade han, enligt ett i Journal des Chasseurs) infördt bref från Constantineh af den 7 Februari, fällt 47 lejon. — EN TAM Vare. Efterföljande uppsats, hemtad ur jägareförbundets tidskrift, torde vara sf så mycket sjörre intresso som den är skrifven ef ett fruntimmer, en jaglä!lskarinnan. Vid Gysinge köpte min man (Bedoire) år 4817 tre stycken vargungar, hvilka nyss hade fått synförmåga: ibland dem var cn hona. Dessa små krö Eå begärde jag att få behålla någon tid. De voro till-; sammans omkring. en månad och hade under tiden eå snart dej sin bostad uti en löfsal i trädgirden. U börde mig på gården locka små valparna (så plä-; gade jeg kalla dem) kommo de fram: under åtbörder af fignad och undergifvenhet. som voro förvånande. Feden jag smekt dem cch gilvit dem mat, återvärds de till trädgården. Efter en månads förlopp fafs den ena hannen till brukspatron af Uhr och honan till brukspatron Thore Petr. Då den, som vi sjelfva behöllo, blef lemnad ensam, tog han sini tällfiskt fill märdcfalkaf: san mans filida han mig!