Aftonbladet – 6 mars 1850, sida 3

VR MEDA MD TGL BaSTv Skal OCH DUTUKUPPYR. UC eller de styresmän, som här vilja föra lyckligt roder, måste, för att undvika bränningarne, vara högt begåfvade ibland jordens dödlige; men ännu hvilar ovisshet om utgången af denna farliga seglats, och det är derföre alldeles onyttigt att deröfver säga mer, än att nationen, ehuru med smärta och uppoffringar, likväl från denna färd skall återvända med en för det kommande nyttig erfarenhet. I afseende på vårt eget fädernesland, kunna vi ej neka oss tillfredsställelsen att från br W. citera den detaljerade uppgiften på de svenska fabrikstillverkningarnes förökande under de sednare trettiotvå åren, ifrån ett varuvärde af något öfver 6 millioner rdr, som de hade 1815, till nära 20 millioner rdr, hvartill de stego redan 1847. Men innan vi införa denna tablå, tillåta vi oss äfven anföra hr W:s förelöpande resonnement i hithörande ämnen, dels för de i sig sjelfve lärorika anmärkningar och vinkar det innehåller, dels för att gifva läsaren ännu ett prof på hr W:s framställningssätt. Han yttrar sid. 64: Huru skulle vi ej kunna undersälja hela verlden, om, af den bräda (?) eller planka, som nu för en ringa penning flyter öfver till utlandet, t. ex. förfärdigades nätta träarbeten, lämpade efter hvart och ett lands smak och behof, — om våra landtmän, i stället att, som ofta ännu sker, kasta sitt linfrö på sophögen, derföre tillbytte sig olja i städerna, och sjelfva målade dessa trävaror, som fördubblade deras värde. En stor verksamhet kunde beredas strand-allmogen i de skogiga provinserna genom fartygs byggnad för u!ländningen, om uppmärksaroheten mer riktades deråt och företagen leddes af kunniga män; — åtminstone borde ej landet sakna egna tillräckliga seglare för sin export, som nu är fallet, då ett stort antal norska fartyg äro sysselsatta i svenska hamnar, och hvilkas fraktvinst uppgår till flera millioner riksdaler årligen. Många husslöjder kunde införas bland ett folk, som har så att säga skogen utmed dörren, och jern af det bästa och finaste slag, och, om några allmänna medel voro väl använda, blefve det säkerligen de, som skedde för att från de nya och uppblomstrande verldsdelarne införskaffa kännedom och modeller af redskap, möbler, hus, fartyg m. m., och beredde afsättningstillfällen derföre, synnerligen som vår allmoge eger uppfattning och händighet, om den ändamålsenligt ledes till gagnande företag. Landets fabriksväsende har under sednare ären blifvit ansenligt utvidgadt, ehuru det ännu är på en låg punkt om vi som jemförelse välja Europas första fabriksfolk. Anspråken att viskulle kunna uppnå den fabriksverksamhet, som vill täfla på verldsmarknaden, är visserligen ej författarens mening, då vår aflägsenhet, natur, mindre fyndighet i tillverkningens yttre utstyrsel c. derföre lägga hinder i vägen, men han förmenar, att ännu så månget behof med lätthet inom oss kunde åstadkommas, som dock fortfarande tages utifrån. Främst af allt synas finsmiden fästa uppmärksamheten, då det ypperligaste jern härföre finnes inom landet; vidare modevaror — småsaker som man tycker, hvilka det oaktadt utgöra en svår tyngd på vår handelsvåg. Det mesta häraf kunde likväl inom oss åstadkommas till ett pris, som utestängde den både lofliga och olofliga införseln af dessa varor, om föreningar funnes, som hestigt införskaffade prof och modeller af dessa Iyxens alster, och hvilka genast gjordes öppet tillgängliga för tillverkarne. Införskrifvarne höllos derige-l nom i schack af fruktan för den inhemska tillverkningep, som äfven snart framskaffade sina varor il marknaden, och de artiklar som nu, derföre att de äro nya eller så kallade moderna, betalss med ett öfverdrifvet pris, bortsopade ej utur landet de stora summor, som derföre utgå, och demoraliserade ej genom smugglingssystemet, hvilket nu sker. Svenska fabrikernas tillverkningsbelopp utgjorde, enligt kommers-kollegii uppgifter, åren (0) d T 19119810 1ILIIHJÄNSONNEH BUEGEIES -uopisjjeq y2o -uapIs 19118pnfsdeg 1211d8e(sof T4933Ä1q19140 I2ALIQPjIpE ANIQ1IKIOS wniqsiaddedq NDAIQSUljss0d IIRLIQLJSKLQOI, 1XLIQUjSANPfI32G . . 19119uurdssynwuog I9ALIQej EASIULNIJA -guu 420 -sNwog 19311GejSopEEM JORLIQLJ JIPUTwW GSIJATG . . . . W (6 (4 4 2yEr8eF IPpI ORq 7TESTTO9 IPI OHA LLEVEL 65998 9769ET 9959 658898 6LI088 99CvL 865rLET E1T658F VLSETTE (JANE) 856LSK TI6SYS TO8TET 9L018 SF8F 9Z6697 968ET 3668 8E6LET 6E6L8 Ye9RLe YYTGL8 65591 S8r00FT 06908 66Z6F OLTSST 9ETOGTE 290688 996L08 96S0vT VULBLIT 058 9EG908 VOBVEL OrTrOT FLIr08 88TTTT 959289 05LI0GT VELLGG 690CE85 OTT8SL ILEVSB 680882 TBI9LV 6EST6 67159 809808 8r6o8rr or8T f028566F 9I8BIGG6GKT ZOLGOTL 0E9500T YFLOEFTE 7 GVLI0L LC te bd bod ss TOTIOTF 99SLOF SörSLT Z99FL6 999E65F TOS695 TrrI9TOr KAT 6ZL0188 eSto6T BLLVAK eSSeTT YIIERL 8ry89r S8r8eTS AZYV8k som efi den tidens kurs af 408 sk. år 48135 och 114 sk. ir 1820 väl förhöjer beloppen till 7424000 rdr för det förra och 7983000 för sednare året, men likväl visar ett mångdubbelt större tillverkningsvärde de följande åren, oaktadt priserna å de flesta fabriksvaror blifvit betydligt nedsatte, å flera deraf till mindre än hälften. Motala mekaniska verkstad, med omkring 300 arbetare och 380000 rdr bko tillverkning äro här intagne i uppgifterna för åren 4842 och 41847. Ar 41847 var handtverksmästarnes antali städerne och köpingarne . . . . . . . 7,223 med gesäller . . . s ss ss s ss so v . 6160 lärlingar . . . er rs se sv ev Av 7,832 och andra arbetare vor . 1,525 dessutom funnos samma år handtverkare på landet . som ss se se se se eo s . 15,792 Vid handtverkerierne sysselsatte personer 38.532 Husslöjden är i en del trakter högst betydlig, och endast från Elfsborgs län afläts till andra orter under år 1847, 8191107 alnar väfnader, och 41502956 stycken dukar; från Gefleborgs län 4707000 alnar gröre linneväfnader oeh buldan; från Westernorrland 476300 alnar finare lärfter. samt från Halland 246960 alnar ylle och linneväfnader. När fortsättningen i och med sednare delen utkommer, skola vi med nöje förnya bekantskapen med hr W:s arbete, och taga i betraktande hvad han har att säga om hela den öfriga delen af jordytan. —lIl— fc