Aftonbladet – 25 februari 1850, sida 4

På L. J. HJERTAS förlag har utkommit och finnes au tillgå bos alla Bokhandlare i Stockholm och landsorten, mot 40 B bko: Handledning vid den första undervisningen i POPULÄR GEOLOGI, af K. C. von LEONHARD, Professor vid Heidelbergs Universitet. Öfversättning. Sammandrag af bokens innehåll: 4) Fysikaliskt kemiska och mineralogiska fakta: Upplysningar erbållna genom bergsbruket; Erfarenheten af fysiken, kemien och mineralogien; Kropparnes olikartade keskaffenhet; Icke vägbara ämnen; Värme, elektricitet, magnetism m. m. — 2) Bergarterna och deras olika uppkomst; Fortgående bildningar af mineralmassor; Mångfalden af bergarternas beskaffenhet; Geologiskt vigtiga mineralier: Neptuniska, plutoniska och vulkaniska bergarter; Fortgående bildning af mineralmassor; Enkla och olikartade bergarter; Geologiskt vigtiga mineralier; Qvartz, feldspath, albit, lubrador, glimmer, m. m. — 3) Bergarterna efter deras massoch strukturförhållande. — ä) Bergarternas lagring. — 5) Schiktning. — 6) Petrifikater: Allmänna betraktelser; Petrificerade djuroch vextlemningars olikartade beskaffenhet i bergarterna; Fossila vextlemningar, m. m. — 7) Bildningar genom eld, i motsats till sådane bergarter, som blifvit frambragte gerom vatten: Kännetecken; Inneslutna brottstycken af genombrutna bergarter; Bergväggar, hvilkas yta förekommer slipad; Pelarartade afsöndringar, m. m. — 8) Bergarters sönderklyfning. — 9) Jordskorpans uppkomst: Betrakte!se; Jordvärme; Äldsta jordbistorien; Jordskorgans bildande, m. m. — 40) Bergsupplyftningar. — 44) Den djupaste bergskorpan af plutoniska bergarter: Gneiss, granit, glimmerskiffer, ädelsenar, m. m. — 42) Plutoniska bergmassor, yngre än de, som bilda de djupaste delar af jordskorpan: Syenit, hälleflintporfyr, serpentin, m. m.; — 13) Neptuniska aflagringar. — 44) Lerskiffergruppen: Grauwacka, authracit; Rikedomen på malmer, m. m, — 15) Stenkolsberg: Stenkolens ursprung; Vexternas förvandling till kol; Brand i stenkolsbergen, m. m. — 46) Kopparskiffergruppen. — 47) Brokiga sandstenens, musselkalkerns och keuperns grupp. — 18) Jurabild: ningens grupp. — 49, Kritans och qvader-sandster nens grupp. — 20, Malmlager: Malmgångar; Gångarter; Metaller och malmer; Guld, silfver, kobolt, zink, m. m. — 21; Den plastiska lerans, brunkolets, grofkalkens och sötvattensgipsens grupp: Brunkolens ursprung; Genombrott af vulkaniska massor, m. m. — 22) Diluvianskå och po stdiuvianska formationernas grupp: Molassoch nagelflue: Musselsand ecb sandsten; Sötvattenskols; -Rällsten; Ädelstenar; Rikedom på metaller, m. m. — 23, Allmänna betraktelser öfver planetens yta: Uppböjningar och fördjupningar; Slätter, berg, dalar, m. m. — Almosferen och dess fenomener. — 95) Vattnet: Des: kretslopp; Siöar; Hafvet; Enö; Glacieren, m. m. — 26 Vulkaner: Allmänna betraktelser ; Utslecknade och ännu verksamma vulkaner; Konglomerater och tuffer; Emptionsfenomener; Submarina utbrott; Europas vulkarer; Kamts schatka, Inre Asien, Azorerna c.; Theori för vulkaner m m.