Aftonbladet – 25 februari 1850, sida 3

Article Image
fordrades, det från eforalmyndighetens sida icke desto mindre nu lärer vara å bane, att söka undanhålla regeringen underrättelsen härom, genom att till K. M:t blott inberätta den omständigheten att visse lektorer nekat ingå på förändrad tjenstgöring, men icke genom bifogande af fullständiga handlingar tillika visa K. M, huruledes detta binder blifvit helt och hållet undanröjdt genom det af lärare-majoriteten upprättade organisationsförslag. Detta försök till undandöljande af rätta sammanhanget kan naturligtvis icke i längden lyckas bära de åsyftade frukterna. Emellertid tillåta vi oss ur Westmanlands Läns Tidning (n:o 5 och 6 d. å.) citera några utdrag af en artikel kallad pSkolfrågans närvarande ställning i Westeråsp, hvarigenom vi bäst sätta våra läsare i tillfälle att bedöma detaljerna af saken, så långt den hittills hnnit utveckla sig. Det heter i n:o 53 af W. L. T.: Efter att förut hafva för allmänheten steg för steg redogjort för skolfrågans utveckling härstädes, skulle det kunna synas, som om vi numera helt och hållet förlorat densamma utur sigte. Detta är dock icke händelsen. Vi hafva blott uppskjutit redogörelsen, i förväntan på att saken skulle blifva afgjord i högsta instansen, för att sålunda kunna meddela några bestämda resultater. Men då ett sådant afgörande möjligen ännu lång tid torde låta vänta på sig, gå vi att meddela förloppet af det sammansatta kollegiets sednaste sammenträden den 46 och 30 November samt den 6 December förlidet år, helst som saken genom dem i alla fall kan sägas hafva fått ett slags slutpunkt. Då vi sist lemnade frågan, var den återbragt till samma ståndpunkt som före första sammanträdet d. 2 November. Den enda utväg, som yppat sig till fredlig lösning deraf och de stridiga intressenassammanjemkning, hade genom minoritetens på lösliga grunder stödda reservationer blifvit afskuren, och det sammansatta kollegiets majoritet hade i följe deraf funnit sig föranlåten att förklara: det den ej vidare, ansåg sig förbunden att stå vid sina gjorda åtaganden, utan fordrade, i enlighet med kong. cirkuläret, ofördröjlig förening af båda läroverken i sin helhet, samt att d2 berullmäktigade gymnasiilärarne måtte åläggas vid det förenade läroverket tjenstgöra, alltid med förvarande åt dem af den i kgl. cirkuläret medgifoa räuigheten, att ej behöfva åtaga sig annan undervisningsskyldighet eller andra tjenstepligter, än dem, till följe af innehafvande tjenst, förut älegat. Sedan i kollegiets sammanträde den 46 November, ordföranden gjort en kort framställning af sakens dåvarande skick, fann han sig föran åten att anmoda kollegii majoritet, att visa huru läroverkens för ening vore möjlig utan att befullmäktigade gymnasiilärare skulle förbindas till någon förökning 1 tjensteåligganden. Hr rektor Westerlund fram ställde derpä muadtligen och i korthet de allmänna grunderna för ett förslag till fördelning af såväl läroämnen och undervisningsskyldighet, som af öfrige tjensteåligganden, enligt hvilket de med fullmakt försedde gymnasiilärarne ej skulle komma alt åläggas andra tjensteplijter, än de förut haft, och fordrade tillika att en kommitte skulle nedsättas för att utarbeta ett mera detaljeradt förslag i ämnet. Den här omtalade kommittceen nedsattes, och inkom vid följande sammanträde med det äskade förstaget till läroverkets förening, uppsatt i 7 9S. Lektorerne Björling och Norman inlemnade här reservationer. Den sistnämnde pro testerade mot hela saken. Han fästade sig först vid förslagets allmänhet och brist på detaljbestämningar, hvilken han ansåg som ett fel. Denna obestämdhet visade, efter hans förmenande, förslagets afsigt vara att upplösa de förhandenvarande läroverken, men öfverlemna åt framtiden att organisera ett nytt. Hela skolans nya organisation vore ett experiment; och han kunde icke annat än förvåna sig deröfver, att då skollärarne erhållit tillstånd, avt för sig uppgöra en n) undervisningsmethod, de äfven ville påtruga gym nasiilärarne samma method, i synnerhet som dertill komme, att de fått hela skolan att experimentera med, hvilket han ansåg vara alldeles tillfyllest görande för bemödandet af den nya !methodens värde 0. 8. VD Lektor Normans yttrande upptogs af hr rek. tor Westerlund till besvarande och vederlägg ning. Hr Westerlund anmärkte det förhål lande, — att lektor N. tidt och ofta talade om sig oci de öfrige gymnasiilärarne, likasom om alla dessa in stämde i hans åsigter, oaktadt detta förhållande sjelfva verket blott egde rum i afseende på 3 a dem, under det pluraliteten vore anhängare af re formen ; och hvilket misstag, just utgör den erro) principalis, som ger lektor N:s argumentation et sken af probabilitet. För att i någon mån stilla lek tor N:s ofvan uttryckta förvåning, bad hr rektorr att få fästa hans uppmärksamhet derå: 4:0. At Kongl. Maj:t i nåder anbefallt icke blott lärdoms och apologistskolans sammanslående, utan äfver gymnasw och skolans förening. samt öfverlemna organisationen åt pluralitetens beslut; 2:0. Att inger ny method blifvit i skolan införd, utan att denn: lendast fått en ny form; 3:o. Att denna nya forn icke vore något experiment, utan en af högst lallmänna myndighet stadfästad instilution, hvar lföreträden redan af flerårig erfarenhet voro bevitt nade; 4:0. Att gymnasii närvarande organisatio icke kunde bestå med valfriheten och än mindre Imed skolans närvarande form, alldenstund det vor len omöjlighet att ånyo i alla ämnen inom en fas klass sammanföra lärjungar, som en följd af år va lrit vane, att få fritt fortgå i mån af Nit och anlag latt gymnasii organisering i likhet med skolan oci Iförening dermed således blefve en nödvändighet, si Iframt man ej ville framkalla en allmän villervalla 16:0. Att det således icke vore skolans lärare, uta: Ikongl. cirkuläret af den 6 Juli, omständigheterne kraf och en pluralitet af 12 emot 4, som förr elle Isednare skulle framtvinga gymnasii reorganisatior Im. m I rekt. Westerlunds anförande instämde de stora flertalet af kollegii medlemmar, och ord Iförandens proposition bejakades med en plura litet af 42 emot 4, kvarigenom de båda Läro verkens förening efter det uppgjorda förslage blef af kollegiet besluten. Detta be lut jemt handliogarne i frågan öfverlemnades derefter å epharus, för att, åtföljdt af hans yttrande. hän skjutas till Kongl. Maj:ts slutliga afgörande. WT TTAÄR-AFDNDELNINGEN.

25 februari 1850, sida 3

Thumbnail