NORGE. Studentsamfundet i Christiania firade den 16 Febr. om aftonen en minnesfest för Adam Oehlensch!äger, som skall varit den mest storartade och vackraste man der skådat. Ett antal af 1400 personer, det högsta lokalen kunde rymma, af alla myndigheter och samhällsklasser, deltogo deri. Under sorgmarschens utförande, som var komponerad af Reisiger, begåfvo sig de inbjudne, med regeringspersonalen i spetsen, i procession till festivitetslokalen, hvars gallerier och sidparkett voro upptagna af åskådare. På en estrade isalens ända befunno sig orkestern och den talrika sångkören. Salen var prydd med ett antikt nordiskt tempel i bakgrunden, der Oehlenschlägers byst syntes upprest på ett granitblock, och en nordisk stjernhimmel hvilade deröfver. Väggarne voro klädda med svart kläde och sorg!öf slingrade sig omkring och betäckie ko lonnerna, emellan hvilka festoner voro upphängda, besatta med silfverstjernor, och i hvarje feston syntes namnet af något Oehblenschlägers skaldearbete i gyllene bokstäfver och omlindadt med lagergrenar. Ekläreringen var utmärkt rik. — Talarstolen, prydd med silfverstjernor, var framför estraden. Den intogs af doktor P. Jensen, som skildrade på ett hänförande sätt den dödes förtjenster och ädla skaldelif, samt hans stora betydelse för Norge. Derefter afsjöngs en sång af A. Munch, med en skön musik, komponerad äfven af Reisiger. Solopartiet utfördes förträffligt af Emma Dahl. Professor Welhaven höll ett poetiskt föredra; till den aflidnes ära och slutade det med en betraktelse öfver Danmarks nutid och framtid, hvarefter med danska nationalsången )Danmark deiligst Vang og Vengex, äc. festen afslutades. I Bergen har Ole Bull råkat i en obehaglig konflikt med polisen. Han har nemligen icke iakttagit, att i stadgad ordning anmäla sina representationer å den nya nationalteatern, och ej heller lemnat polisen tillfälle att få plats, under föregifvande att alla platser voro abonnerade. Då slutligen han måste iakttaga allt detta, hade han låtit göra en serskild bänk på sidan ner i salen för tre platser, och deröfver salt en ofantlig svart tafla med inskrift: Poisens tre platser, och dervid en lykta. Detta ansågs såsom spe, och han har nu måst underkasta sig förhör inför Stiftsrätten, 0. s. V.