Aftonbladet – 21 februari 1850, sida 2

Article Image
samlade och afklädde nakna för att besigtigas af läkare. Då en af dessa konskriberade förklarades af läkaren vara oduglig till krigstjenst, blef han deröfver så hänryckt, att han i sin slädjeyrsel rusade naken ut på gatan. Ryska folkets karakter är i grunden en god karakter. Såsom slafvar hafva de slafviska vanor: de ljuga, de snatta, de berusa sig gerna med starka drycker. Men grofva brott, såsom mord och rån, äro sällsynta i Ryssland. Vi gifva således ryska nationen tillbörlig aktning, och ehuru vi tro:sa kejsaren och hans regering, vilja vi icke hota eller trotsa en folkmängd af 60 millioner. Tvertom frukta vi att af denna befolkning blifva strängt tadlade, för det vi åt dess kejsare försträcka nya hjelpmedel till fortsättande af hans despotiska välde. Utan Englands penningeförsträckningar, hur skulle Ryssland kunna underhålla en så ofantig stående här? Hur skulle kejsaren kunna atrusta en flotta, för hvars bemanning årligen 20 eller 30,000 bönder måste utskrifvas från byarna och derefter ligga sex månader i barackerna i Kronstadt, för att sedan kunna i tre månader göra tjenst om bord på ryska krigsskeppen i Östersjön och Svartä hafvet — till stor förlustelse för brittiska och amerikanska sjömän, som händelsevis komma att se deras manövrer? — Ar det icke således England, som dessa olyckliga bönder hafva att tacka för sitt beklagansvärda öde? ty sjötjensten är för dem ännu vida förfärligare än krigstjensten till lands. Utan Englands bjelp skulle öljaktligen Ryssland ej kunna längre underhålla hvarken armå eller flotta, ej kunna hota Turkiet, ej kunna förtrycka Ungern, ej kunna anderhålla legda spioner och legda tidningar i vestra Europa. Kejsaren skulle blifva tvunsen att följa en annan politik och försona sig med sina undersåtare, för att kunna vinna nåsot inflytande öfver dem. Det vore en stor lycka, både för hans folk och för honom sjelf. I annat fall torde kunna hända, att vi vakna en morgon och få oförmodadt höra, att det stora ryska riket har blifvit splittradt, och att jugo millioner slafvar hafva gjort sig fria. När det kommer kan ingen veta, men en dag kommer det. Jag vill slutligen tillägga några ord i anled ning af vissa förnäma köpmäns påstående, att 3g med mina möten endast gjort mig löjlig, men ingenting uträttat. Jag har denna morson, innan jag begaf mig hit, imhemtat bestämda upplysningar angående förhållande: med ysterriki:ka lånet, som negocierades förl. sommar; och jag har den tillfredsställelsen att kunna säga er, att detta lån ännu i närvarande stund befinner sig i de första subskribenternes händer. De stora bankirerne, de stora mäklarne, de stora spekulanterne, hafva sålunda blifvit fångade liksom i en snara; och till följe af en noggrann beräkning hafva de intill denna dag redan förlorat på detta österrikiska lån 145,000 pund st., utan utsigt att ens med denna förjust kunna komma ifrån saken. Jag frågar nu, hvilkendera sidan åtlöjet drabbar: mig som agiterat mot lånet och verkligen uträttat att inga privatpersoner deltagit deruti? elier de förnäma köpmännen, som låtit lura sig och stannat i en opåräknad förlust? Vi få snart se, hur det kommer att gå med ryska lånet. Herr Cobden satte sig ned under stormaäde nifallsrop.)

21 februari 1850, sida 2

Thumbnail