sissi och jag sammansjunker på min hvilsäng, svindlande, halfdöd... då granskar jag mitt tillstånd, jag rådfrågar de oordentliga och brådstörtande slagen af min puls, och beräknar huru många dagar, huru många timmar jag ännu måste lefva och lida.n Der, der!, tillade hon med ett rysligt tecken af tillfredsställelse, och tryckte handen mot hjertat — der känner jag en skarp, oupphörlig smärta. Jag kommer att dö under en dans, Aline.n Tyst, Helena, tyst! ropade M:e de Rivers, och granskade med orolig blick detta ansigte med den alltid så friska hyn, på hvilket hon nu först varseblef en olycksbådande förändring. Helenan, tillade hon, haf barmhertighet med er sjelf! Ni syndar äfven emot Gudl De hafva icke haft någon barmhertighet emot mig, del, svarade hon med bitterhet. Och Gul skall förlåta mig; jag har sjelf förlåtit ... Jag är ieke den unga, yra och lättsinniga qvinnan, som ni föreställt er, Aline, Mitt testamente är redan uppsati: Juliens advokat, vår gemensamme vän, har biträdt mig dervid. I mitt äktenskapskontrakt hade min man tillerkänt mig trehundratusen francs, med full äganderätt ... dem har jag skiftat till hälfien, emellan min älskade syster och min mor. ,Goda, beundransvärda Helena! ropade M:e de Rivers med ett obeskrifligt uttryck af ömhet. Och nu, fortsatte Helena och räckte handen åt sin vävinna; nu, min goda Aline, tror ni väl icke läntre att jag är demgyckligaste