Aftonbladet – 19 februari 1850, sida 4

På L. J. HJERTAS förlag bar utkommit och finnes att tillgå hos alta Bokhandlare i Stockholm och landsorten, mot 40.8 bköo i Handledning vid den första undervisningen i POPULÄR GEOLOGI af) K. C. von LEONHARD, ? Professor vid Heidelbergs Universitet. Öiversättring. Sammandrag af bokens innehåll: 4) Fysikaliskt kemiska och mineralogiska fakta: Upplysningar erhållna genom be gsbruket; Erfarenheten af fysiken, kemien och mineralogion; Kropparnes olikartade beskaffenhet; Icke vägbara ämnen; Värme, elektricitet, magnetism m. m. — 2) Bergarterna och deras olika uppkomst; Fortgående bildningar af mineralmassor; Mångfalden af bergarternas beskaffenhet; Geologiskt vigtliga mineralier: Neptuniska, plutoniska och valkaniskabergarter; Fortgående bildning af mineralmassor; Enkla och olikarade bergarter; Geologiskt vigtiga mineralier; Qvartz, feldspath, albit, lubrador, glimmer, m. m. — 3) Bergarterna efter deras massoch strukturförhållande. — 4) Bergarternas lagring. — 5) Schiktning. — 6) Petrifikater: Allmänna betrattelser; Petrificerade djuroch vextlemningars olikartade beskaffenhet i bergarterna; Fossila vextlemningar, m. m. — 7) Bildningar genom eld, i motsats till sådane bergarter, som blifvit frambragte genom vatten: Kännetecken; Innegutna brottstycken af genombrutna bergarter; Bergvöggar, hvilkas yta förekommer slipad; Pelarartade asöndringar, m. m. — 8) Bergarters sönd.rklyfning. — 9) Jordskorpans uppkomst: Betrakte se; Jordvärme; Äldsta jordbistorien; Jordskor;ans bildande, m. m. — 40) Bergsupplyftningar. — 414) Den djupaste bergskorpan af plutoniska bergarter: Gneiss, granit, glimmerskiffer, ödelsenar, m. m. — 12) Plutoniska bergmassor, yngre än de, s:m bilda de djupaste detar af jordskorpan: Syenit, bäl!eflintporfyr, serpentn, m. m. — 43) Neptuniska aflagringar. — 14) Lerskiffergruppen: Grauwacka, authracit; Rikelomen på malmer, m. m. — 45) Stenkolsberg: Stenkolens ursprung; Vext-roas förvandling till kol; Bracad i stenkolstergen, m.m. — t6) Kopparskiffergruppen. — 47) Brokiga sandstenens, musselkalkens och keuperns grupp. — 48) Jurabildningens grupp. — 49, Kritans och qvader-sandstenens grupp. — 920, Malmlager: Malwgårgar; Gäångarter; Metaller och malmer; Guld, silfver, kobolt, zink, m. m. — 21) Den plastiska lerans, brunkolets, grofkalkens och sötvatfensgipsens grupp: Brunkolens ursprung: Genombrott af vulkaniska massor, m. m. — 22) Diluvianska och po stdiluvianska formationernas grupp: Moassoch nagelflue; Musselsand ech sandsten: Sötvallenssos: Ru!lsten; Ädelstenar; Rikedom på metaller, m. m, — 23 Allmänna betraktelser öfver planetens yta: Uppböjnincar och fördjupningar, Slätter, berg, da!ar, m. m. — 94; Almosferen och dess fenomener. — 95, Vattnet: Dess kretslopp; Sjöar; Havet; Snö; Glacieren. m. m. — 45 Vulkaner: Allmänna betraktelser; Utsl-cknade och ännu verksamma vulkaner; Kongl!omerater och tuffer; E mptionsfenomsner; Submarina utbrott; Europas vulkar er; Kamtchatta, Inre Asien, Arorerna åc.; Thecri för vulkaner, a