Aftonbladet – 18 februari 1850, sida 3

IRIGUa Hi MaB GUSVaLIRUCI Nekrolog. Professor Nils Åkermans begrafning försiggick i Ladugårdslands-kyrkan sistlidne Lördag och bivistades af ledamöter från Kgl. Sundhetskollegium och direktionen af det Gymnastiskt-ortopediska institutet, m. fl. I sammanhang härmed torde det icke sakna intresse att lemna några närmare notiser om denne mans lefnadsomständigheter, som i många fall gjort sig förtjent af fäderneslandets tacksamhet; hvarföre vi öfver honom bifoga en kort nekrolog: Professoren. med. doktorn, fil. och kirurgie magistern Nils Åkerman var född på Yttersta gård i Barfva socken i Södermanland, år 4777. Fadren jvar fil. megistern med lektors fullmakt, Carl Åkerman, och modren Anna Christina Myreen. Efter att hafva genomgått Strengnäs gymnasium, blef han år 4797 student i Upsala. Härifrån reste han till Finland 4798, för att derstädes emottaga en kondition, och bivistade under en tid Åbo akademi, hvarest han år 4801 disputerade pro exercitio. Återkom samma år till Upsala, hvarest han fullföljde filosofiska kursen och promoverades 4803 till megister. 1805 började han de medicinska studisrna; var under 4808 och 4809 årens fälttåg kommenderad som uppbördsläkare på örlogsflottan. Blef 4810 i Upsala promoverad till medicine doktor. 4811 förordnades han till biträde åt medicinalrådet Hedin vid kong. Sundhetskollegii bibliotek; uppfördes äfven samma är på förslag till med. och hist. naturalis lection vid Strengnäs gymnasium. r 4812 kirurgie magister och förordnad att vara anatomie prosektor i Stockholm, samt medic. theoret. adjunkt vid medico chirurgiska institutet. 1813 och 1814 förestod medic. theoret. professionen vid Carolinska institutet. Biträdde förstnämnde år generaldirektören ridd. Hagströmer vid enkedrottningen Sofia Magdalenas liköppning, och blef samma år fattigläkare inom broarne i stadens distrikt. Anträdde 4818 en utländsk resa till största delen på egen bekostnad och mest till fots. Tog vägen först till Köpenhamn, samt sedan öfver Kiel till Berlin, hvarest han under ett halft års vistande öfvade sig i operationer under Grees och Murcinnas handledning; förrättade flerå vigtiga operationer under Ruast och bivistade Hufelands klinik. Reste, förnämligast för att studera ögonsjukdomarne, till Wien 4809 och begagnade Beers kliniska undervisning, samt tog hos honom ett collegium privatissimum om ögonens sjukdomar och operationer. Sysselsatte sig äfven derstädes med att samla fakta om hbufvudskålens och hjernans förändringar hos galna. Efter att här hafva för allmänna medel upphandlat nyare uppfunna kirurgiska instrumenter åt Carolinska institutets modellsamling, begaf han sig till Paris, hvarest hans studier förnämligast egnades åt anatomi och kirurgi. Från Paris reste han till Heidelberg och uppehöll sig på sistnämnde ställe i fyra månader för studier i såväl den humana som komparativa anatomien. Öfver Stralsund och Ystad återreste han till Sverige i No vember 48924. Förordnade3 4822 af k. Sundhetskollegium att bestrida intendentbefattiningen vid kongl. Djurgårdsbrunn, der han äfven behandlade patiester med gymnastik och elektricitet. År 1827 stiftade han det Ortopediska institutet och bildade genom sammanskott från privata personer en fond för medellösa ortopediska patienter. För detta institut erhöll ban sedermera, på grund af kg!. Sundhetskollegii och Sv. Läkaresällskapets förord, tvenne serskilda gånger, genom Rikets Ständers beslut, ansleg af statsmedel, sedan han förut till institutets utveckling och fullkomnande hade inköpt en betydlig stenhusegendom i staden, hyrt en större lokal på Djurgården för de ortopediska patienternas vistande derstädes under sommarmånaderna, upprättat en dyrbar gymnastikanstalt i staden och en dylik vid sommarlokalen på Djurgården, samt sålunda för sin vackra stiftelse uppoffrat alla sina egna tillgångar. Erkännande hans förtjenster och uppoffringar, anslogo derföre Rikets Ständer under 18414 års riksdag ät honom en lifstidspension af 500 rdr bko årligen. och förhöjde vid sistlidne riksdag med en verkligen ädel frikostighet denna pension till 4000 rdr f. m., hvarigenom åt den åldriges dagar bereddes lugn och frihet från de mörka bekymmer, som eljest hotade hans lefnads afton. Denna Iefnad, så verksam, så uppoffrande, mången gång fördystrad af ekonomiska bekymmer eller den trångbröstade afundsamhetens skadelystnad, men dock alltid lika orubbligt egnad åt vetenskapen och det mål, den kraftiga mannens fasta vilja och menniskoälskande hjerta hade utstakat för hans verksamhet; denna lefnad var nu fri från de moln, som hittills mången gång förmörkat densamma: qvällen af en lång, mödosam dag hade klarnat och lugna böljor förde till hamnen, der han blott hade att hvila ut och med belåtenhet skåda tillbaka på de utkämpade striderna och vunna segrarne, eller framåt på den fortgående utvecklingen af hvad han en gång sjelf grundlagt. Dock, denna hvila blef kortare än man hade kunnat vänta! Under de stränga vinterdagar, som nyligen i sin snöyra begrof så mången vandrare derute på fälten, sökte sig dödsengeln äfven väg till den åldrige läkarens lugna boning. Han, som mer än mången hade vant sig att trotsa klimatets stränghet, måste nu duka under, dock mera för ålderdomens köld, än för den yttre naturens; ty hans lifslåga var redan matt, och otvetydiga förebud till den stundande skiljsmessan hade redan länz sedan visat sig. Nils Åkerman var under en viss tidpunkt en bland hufvudstadens mest anlitade , ooh var utmärkt både för teoretiska och praktis unskaper inom läkarekonstens område. Sitt aste minne lemnar hän dock efter sig i det Oriopediska jinstitutet, för hvilket han offrade, en a betydlig de! af sin io a ifrån denna lidondets ver!d, verka till 8 sine