samt loretag. — I Aftonposten har meddelats en längre uppsats pom Ränteoch Kapitalförsäkringsanstalten i Stockholms stad och län, ur hvilkens slut vi här meddela ett sammandrag af de föreslagna grunderna för denna inrättning. De äro: Ränteförsäkringsanstalterna äro tillgängliga för personer af alla stånd och åldrar, till och med för de yngsta barn och företrädesvis för dem, enär deras insatser hafva längsta tiden att tillvexa. För att vid dessa anstalter icke utsätta sig för missräkning i afseende på pensionernas belopp, har man icke på förhand bestämt dessa, utan blott fastställt en allmän plan, enligt hvilken pensionerna, först då de skola utfalla, bestämmas så att säga af sig sjelf, på grund af den räntevinst, som de insatta medlen inbiingat, och den dödlighet ibland delegarne, som verkligen inträffat. z Den härstädes under organisation varande ränteoch kapitalförsäkringsanstalten har för ändamål, att åt delegare, efter förloppet af längre eller kortare tid, för de insatser, som göras i anstalten, bereda antingen: 4:0 Den största möjliga årliga utdelning, eller 9:0 Det största möjliga kapital att lyfta på en gång. Det blifvande beloppet af vare sig utdelning eller kapital kan dock icke på förhand bestämmas, utan kommer att på en gång bero af a) inbetalningarnes ursprungliga stor!ek, b) den ränta, som medlen burit, och c) den dödlighet bland anstaltens delegare, som verkligen inträffat. Inträde i anstalten vinnes genom inbetalningar eller insatser, af hvilken storlek som helst, från och med 41 riksdaler till och med 3500 rdr rgs. Vid skeende inbetalningar bör uppgifvas, huruvida med insatsen afses att förvärfva årlig utdelning eller kapital att lyftas på en gång, äfvensom, i sednare fallet, tidpunkten för kapitalets lyftande, hvilken icke får utsträckas längre än till början af det år, då deltagaren fyller 56 år. — Det står en och samma delegare fritt att göra insatser för begge ändamålen, dock ej med mer än en insats årligen för hvardera. ; Dör delegare före början af det kalenderår, under hvilket han skulle fylla 6 år, återbetalas alltid, dock utan ränta, de för honom insatta medel. Deremot eger icke sådan återbetalning i allmänhet rum för delegare, som dör vid högre ålder, utan endast för dem, som vid inträdet i anstalten derom gjort uttryckligt förbehåll. — Det är dock naturligt, att för en sådan delegare behållningen i anstalten vexer långsammare, än för den, som icke gjort ett sådant förbehåll; alldenstund från den förres behållning måste afdragas det belopp, som är lika stort med den premie, som i Jlifförsäkringsanstalter bitalas för en lifförsäkring på ett år, å samma summa som den, hvilken skall återbetalas. Alla anstaltens medel hänföras till någondera af dess 2:ne fonder, som benämnas Besparingsfonden och Lifräntefonden. Alla inbetalningar till anstalten ingå i besparingsfonden, der de qvarstadna: a) för delegare, som förbehållit sig årlig utdelning i framtiden till början af det kalenderår, under hvilket han fyller 56 år, vid hvilken tid han ingår uti den så kallade lifränteeller pensionstagareklassen och hela hans i besparingsfonden egande behållning öfverflyttas till lifräntefonden; b) för delegare, som förbehållit sig kapital att lyftas på en gång, till den för en sådan lyftning bestämda tidpunkt, då han eger rätt att på en gång uttaga hela sin egande behållning. Så länge delegaren lefver och de insatta medlen finnas qvar i besparingsfonden, lemna de honom årligen en vinst, som är större, än den vanliga räntevinsten; ty jemte denna kommer honom äfven till godo arfvet efter de under året med döden afgångna ledamöterna. — Den uppkomna vinsten lägges årligen till delegarens redan förut i besparingsfonden egande kapital och detta ovillkorligen för delegare, som förbehålla sig kapital att lyfta på en gång, ända till det år, då Iyftningen deraf skall ske, så vida kapitalet ej dessförinnan uppgår till det föreskrifna maximum, samt vilkorligen, om delegaren förbehållit sig pension. Delegaren kan i detta sednare fall, så snart dess behållning i besparingsfonden uppgår till 500 rdr eller derutöfver, äfven förbehålla sig att årligen få uppbära ränteoch arfsvinsten. Samma person får icke i anstalten ega större behållning än 10,000 rdr. Så snart behållningen uppgått till denna summa, utdelas ovillkorligen den årliga ränte och arfsvinsten. Vid 56 års ålder inträder delegare, som gjort insatser för utbekommande af pensioh, uti den så kallade lifränteklassen och hela hans i besparingsfonden egande behållning öfverflyttas till lifräntefonden. Utur denna fond erhåller han sedermera en årlig, qvartaliter utbetald lifränta eller pension, så stor att delegaren enligt sannolikhetsberäkning efter hand utbekommer icke allenast räntan å det kapital, hvarmed han i lifräntefonden ingick, utan äfven hela kapitalet. Det minsta belopp, hvartill enligt sannolikhetsberäkning den årliga lifräntan kan nedgå, och hvilket minsta belopp sålunda garanteras pensionstagarne af besparingsfonden, är för mankön 8, och för qvinkön 7 procent af den summa, hvarmed delegaren inträdt i lifräntefonden. Derutöfver erhålla delegarne allt hvad lifräntefonden med trygghet kan lemna; dock måste till en början den årliga utdelningen inskränkas inom ett visst högsta belopp, som är bestämdt för mankön till 40 och för qvinkön till 9 procent af hvarje delegares behållning i lifräntefonden., MILITÄR-AFDELNINGEN.