Aftonbladet – 15 februari 1850, sida 2

stående af deputerade, utvalde ur de särskilda staternas kammare, hvartill Preusen sänder 400 medlemmar, Österrike 400 och det öfriga Tyskland 100. Wienerkabinettet har antagit dessa förslager till det väsendtligaste, och konferenserna hafva igt rum med dess vett och vilja. Man har för afsigt att förelägga förbundskommissionen detta förslag. SCHWEIZ. Stormakternas anslag emot Schweiz. Journal des Debats för den 2 Februari meddelar hvad den tror sig veta om stormakternas anslag emot Schweiz, och har sjelf en ledande artikel öfver innehållet af den not, som styrelsen i Schweiz på stormakternas vägnar fått sig tillstålld från Österrike och Preussen, och hvari den fristad, som Schweiz öppnat åt de politiska flyktingarne, begagnas som svepskäl för ett anspråk på bevakning af Schweiziska styrelsens åtgärder, hvilket Schweiz omöjligen kan medgifva, utan att afstå sin egenskap af sjelfständig makt. Men då stormakterna hota med en invasion, i fall af vägran, så måste invasionsförsöket vara notens beräknade följd. Journal des Debats tillstyrker för öfrigt att franska republiken måtte förena sig med de öfriga stormakterna till schweiziska republikens krossande. Ait timman sedan skulle slå för franska republiken sjelf, kan Orleanismens organ naturligtvis icke hafva någonting emot. Vi meddela ett utdrag af artikeln i Journal des Debats, sedan vi, med hänseende till förevändningen om de troppar, som Österrike och Preussen påstås vara tvungna att hålla, allenast derföre att de sakna den nu fordrade bevakningsmyndigheten i Schweiz, förutskickat den statistiska upplysning ur Almanach de Gotha, att Österrikes hela troppstyrka, före revolutionen, — hela den, som var att använda mot alla både inrikes och utrikes fiender — icke uppgick till 5300 000 man, och att Preussens, förlidet år icke utgjorde 260 000 man. Enligt hvad Journal des Debats förmäler skall noten förklara att Schweiz, genom den offensiva ställning det intagit, derigenom att det icke blott öppnat en fristad åt de politiska flyktingarne, utan gifvit dem lägenhet att förbereda en revolution, sjelf har beröfvat sig rättigheten ti!l den neutralitet, som Wienerptraktaterna garantera det., — Noten säges vidare utveckla huru!edes den demagogiska propagandans oupphörliga sträfvanden nödga begge makterna att hålla en oerhörd stående krigsstyrka, nemligen Österrike 600,000 man och Preussen 490000 man: att utgifterna för densamma föröda deras finanser, att fortsättning a! nuvarande ställning skulle till och med fördröja återstä:landet af Tysklands lugn, och att äfven norra Italien hotas härigenom. De beg ge makterna fordra derföre af Schweiz att del skall förjaga de politiska flyktingarne från sitt område, och i fall af vägran vilja de besätta schweiziska området med sina trupper, för ati sjelfva utjaga flyktingarnep. Franska och Sardinska regeringarne skola hafva fått sig noten meddelad, med inbjudning att medverka; men engelska regeringen har icke fått del af noten. FINLAND. Finska landtbruksmötet i Abo afslutades den 23 Januari, sedan det varat i 4 dagar, under hvilken tid 37 af de framstäldca 56 frågorna blifvit diskuterade. Ledamöternes antal uppgick till 141, visser gen mindre än vid nästföregående möte, men deremot vida mer upptaget af verkliga landtbrukare. Beslut fattades att hos kejsaren anhålla om tillstånd till ett nytt möte å Mustiala lan itbruksinstitut i slutet, af Juni elter början af Juli månad 1852. I Åbo gå fabrikerna framåt. Vid en klädesfabrik var sisil. året en tillverkning till värde af 2500 rub.: tre tobaksfabriker tillverkade för 70,000 rub.; en buldansfabrik för 4800 rub.; en kortfabrik för 6000 rub.; mekanisk verkstad och gjuteri för 7000 rub.; bomullsspinneri för 16,342 rub.; pappersbruk (Möllby) för 1500 rub.; klädesfabrik (vid Littois) för 34,100 rub. silfver. Antal arbetare uppgifves til: 368. I Borgå uppgår nu gymmnasii-biblioteket till 9000 vol., manuskripter och ströskrifter obe. räknade. GI GR oa (ARA YA