Hon gick in i Thereses kammare och återkom helt upprörd, med ett litet skrin uti handen. Nyckeln, trädd på ett svart band, var inlagd i ett försegladt papper, och fästad vid handtaget ofvanpå. Jag ser ännu den fromma dottern, hållande skrinet på sina knän. Darrande, obeslutsåm, frågande mig ännu med blicken, tog hon nyckeln, bröt omslaget och öppnade. Skrinet innehöll en liten konfektdosa af perlemor och i den två ringar, jemte ett par örbängen af obetydligt värde, hvilka Therese måtte hafva fått i sin barndom; vidare en portfölj af broderadt rödt men urblekt siden. I denna portfölj låg ett omslag, hvars nötta papper förrådde att det ofta hade varit handteradt. Marie vek upp det; det innehöll ett bref, och i en liten svart taftpåse, ett miniatyrporträtt utan Tam, föreställande en helt ung man, med vackra och ädla anletsdrag, klädd i en lysande officersunifofm vid drottningens lifgarde till häst. i Detta porträtt var grefve de Lestanges, vid tjugo års ålder. Hans mor hade låtit afmåla hönom straxt innan han skulle afresa till Coblentz. Jag igenkände porträttet fullkomligt för detsamma som jag bade sett, infatiadt i ett armband, på fru markisinnans arm. Sedan hade m:e Helene, er faster, fått det; hon ville hafva det i medaljong, såsom det brukades på den tiden, oeh det var jsg som hade blifvit skickad till Lyon, för att låta ändra om in: fattningen. Nu fanns det der, beröfvadt hvarje pryd: nad; ingenting mer än elfenbenet under gla: inlagdt i marokin. Huru hade det fallit i Thereses händer? ... Jag vet icke. Maries blickar, fästade på detta porträtt kunde icke skilja sig derifrån. En liflig rod: nad betäckte hennes ansig!e; hennes uppsyr uttryckte öfverraskning, men äfven lycka.. Hon tog nu brefvet, som låg bredvid, öppnade det, läste... upphöf ett smärtsamt rop, sammenknäppte händerta och förblef, med nedlutadt hufvud, fördjupad i betraktelser.