Bröst atisner hafva öfverhufvud förekommit i ni: 1, om undantag göres för fästningsfängelset v :ogholmen, der de uppgått till. 419 eller me: tre åttondelar af sammanlagda antalet vid Mortalit:c Diarv: månade antal. , Vattsol utgör den sjukdom, som näst lungsot och chroniska bröstsjukdomar förorsakat den största absoluta dö igheten inom rikets fängelser, och relativt . till de s 3 antal den största, då nästan en tredje-!: del af sådana siuka aflidit. Detta förklaras deraf, alt vattsoten utgör ett symptom dels af en obotlig och organi iukdom i njurarne, hvilken oftast angriper personer, som i mängd begagnat spritdrycker eller ofta utsatt sig för förkylningar, dels af andra sjukdomar med allmän svaghet, såsom lungsot och tchroniska bröstsjukdomar, obotliga lefversjukdomar och diarrheer. Ena fånge angripen af vattsot kan sålunda understutdom förbättras, sällan fortfarande botas. Fästningsfängelset på Långholmen har vid denna sj ik dom liksom vid nyss föregående bidragit med någ t öfver halfva antalet, både af sjuka och döda. Iungsot och chroniska bröstsjukdomar, hvar-! under sammanförts de flesta af lungornas chroniska lidanden. har lerinat de absolut flesta döda och de under rubriken tillfrisknade upptagna borde egent-!: ligen heta förbättrade. ! Veneriska sjukdomen har förekommit i ringa antal, och nå uteslutande utgjorts af sekundära : former. Att den förekommit i största antal wid i ( ce olriga på tabellen upptagna fängelserna. 2 viser en temligen betydlig procent. fva såsom vanligt under sommarsommit, men ej i anmärkningsvärdt Långholmen förklaras lätt af en stor del fångars förflyttande hit från bufvudstaden. Hudsjukdomarne hafva till större delen utgjorts. af skabb; några få fall af saltfluss och andra mera sällan förekommande utslagssjukdomar. Skörbjugg har ianmärkningsvärdt antal förekommit på Lingholmen, Malmö och Carlsborgs fästningar, men utan särdeles intensitet, om förstnämnde; stäl!e undantages, der den tydligen stått i samman-. en allmänna sjukligheten och beroende n aker. Denna sjukdom lemnar alltid s en ytterst liten mortalitetsprocent i och för sig sjelf, 4 men bi verksamt till de angripna perso-) nernas e och undergräfvandet af deras I L L j i 1 f 1 framtids ut den alltid i hög grad måste ådraga i :pmärksamhet. i ukdomar Bbafva endast 18 fall före-; 3 46 stsom: tillfrisknade eller för, bättrade och en dött. Denne sednare utgjordes af en fånge på Carlskrona fästning, lidande af hypochondri, men som under tiden angreps af lungI inflammätion och afled af denna sednare sjukdom, l ej till följe z nessjukdomen. En annan såsom K död upp pnoarbetskompanierna på Rindön utgjordes inge, som i arresten afhände sig I lifvet oca sviriigen under någon annan rubrik kunnat upptagas sinnessjukdomarne hafva föröfrigt c 9 förekor straffoch arbetsfängelserna samt!s 7 på län serna. Af dessa sednare hafva de flesta varii i duration och föga eller intet be-f roende p? ts beskaffenhet. I Carlstad t. ex. utgjordes d aessjusa af en Maniacus, hvilkens sjukdom Db: de på inre orsaker och snart botades. y En annan en äldre man, hvilken många år in-c nan han intogs på fängelset varit nedslagen och is grubblande och som der angreps af melancholi. Här! befordrades visserligen sjukdomsutbrottet genom en-lt samheten 1 vistandet i cellen, men upphörde se-!s dan han ap, utan att likväl sjukdomsanie laget för framtida blef större eller mindre. Detta f visade sig äfven deraf att då samma person ett halft s år sednare, på samma år, ånyo till fängelset ankom da för att geaomg ag veckors fängelse, började han åter grubbla, de nu symptomer af vildhet ochiv gjorde mordförsök mot sin hustru. Under en aflu dessa paroxysmer stötte han med sådan häftighet!h hufvudet: emot en af hängmattans krokar, att en be-s tydlig blödnivg förorsakades. Han blef sedermeraa med hvarje dag lugnare och bättre, och kunde efter d 14 dagar försändas till hemorten återställd till samma d tillstånd, som usder många år varit hans vanliga.ln Den tredje för sinnessjuk upptagne utgjordes endast tb hvilken några dagar lidit af en hy-l3 oli af ingen betydenhet. I Gefleborgst commo 2:ne fall, det ena af melan-. j -reigioosgrubbel, hvilken patient un-l! der vistandet på fingelset återställdes och fortfarande förblef frisk. Den andre hade länge lidit af en svår sjukdom i und vet, för hvilken han utan framgång blifvit opererad och som genom tillstötande sinnessjuis :, jemte osnygghet, blef omöjlig att på fängelset behandis. hvadan han måste till länshospitalet försändas. Under året hade för öfrigt någralt fall af hysteri och nedslagenhet, samt ett af lindrigt( Delirium tre ; förekommit, utan att dessa kunnat till si kdomar hänföras, eller erfordrat nå-J gon mediciask åtgärd. De båda fall, som i Christianstads cellfängelse fö-c kb rekommii, t af låkaren derstädes blifvit rubri-f cerade u-d-r hypokondri; båda utan särdeles bety-l1 .denhet. ifaruvida vistandet i cell hos dessa perso-l; ner bidrazit till sjukdomens utveckling upplyses ejl, af insända rapporter, men synes deraf osannolikt att de fortfarande visiats, behandlats och tillfrisknat i s sina celler, utan att på fängelsets sjukrum intagas. På cellfängelserna i Swockholm, Fahlun, Linköping, l! Mariestad och Wexiö hafva under året inga fall afla sinnessjuk: lomar förekommit. I afseende på lokalen der sjukdoms-freqvensen och ; mortaliteten, proportionsvis till fängelsets befolkning, I. varit mest framstående måste i första rummet nämi nas fästningsfängeiset på Långholmen. Som bekant är utgöras fingarne härstädes af ett mindre antal lifstidsfångar, hvaremot det större utgöres af strafffångar på bestämd tid och af försvarslösa. Ibland ångar på bestämd tid visade sig underls naderna af år 1848 en-betydlig sjuk-jg f och dödlighet. Då under nåmnde 4 månader medeltalet straff-le fångar på bestämd tid uppgått till 170, hade af dessa lr 32 aflidit, eller 48 y, procent; men af de försvarslöse, som i medeltal utgjort 400, endast 18 dött, el-lc ler 4 !Y, procent. Vidare hade af dessa, döda. någotlt mer än tre fjerdedelar aflidit i kroniska sjukdömar, lt af lungsot eller vatitsot, och. endast en fjerdedel aflt hetsiga (acuta) sjukdomar. Såsom orsaker härtill ansågos vissa logementers . kalla och osunda beskaffenhet; sjukhusets öfverfyllnad samt bristande utrymme och vädervexling; arbetslokalecs låga resning ocb mindre lämpliga inredning, hvarigenom stendammet, som framkallades genom fångarnes dagliga arbete, blef för deras lungor mer än nödvändigt besvärande; otillräcklig beklädnad under den kallaste årstiden, då arbetet under hela dagen förrättas uti ett öppet skjul, utan att fångarne hafva tillfälle att under detssmma röra mer än öfra delen af kroppnon; otillräcklig utspisning, särdeles då den så kallade latkosten oftare tillämpades såsom bestraffaing för lättja och minlt dre förseelser, samt slutligen bristande allmän rörelse Ie i fria luften. I Allmännare och hufvudsakliga orsaker ansågos II emedleriid de, som berodde på fångarnes hela föregående lif, hvilket många af dem till en stor dellc tillbragt dels under ett utsväfvande och brottsligti rt EA fe An fe