Article Image
Jag tog brefset från hennes krampaktigt sammanknäppta händer; det kunde icke innebålla några nyheter för mig; ack, jag kände dem alla! Jag läste det. Det var tydligt att det hade följt på de tre bref som skrifvits efter mötet i Luxembourgska trädgården: att det var det fjerde brefvet i ordningen; det, hvarpå Therese hade lemnat det värdiga svär, som jag redan berättat ers nåd. Se här innehållet: Jag har inga andra rättigheter att göra gällande hos er än dem ert hjerta gifvit er... ni har förvisat mig derifrån, jag står afväpnad inför er stränghet; ni vet det väl, och ni missbrukar den... . Men åtminstone kan ni icke vägra att afkastningen af er brudgåfva måtte tjena till underbåll åt er dotter. Jag bifogar här första årsbeloppet af den pension, som jag på min heder förbinder mig till punktligt erläggande, att räkna från denna dag. Markis de Lestanges. Den 11 Avg. 1806. Nederst på brefvet var skrifvet med en fin ech tät stil, halft utplånad af tårar: -Ö, min Gud! Jag föraktar honom... gif mig då äfven styrka att glömma honom!... Ni vet, min fru, återtog Saint-Jean, efter ett ögonblick af plågsam tystnad, attpenningarna då tillbakavisades och återsändes; men att pensionen sedermera blef mottagen, till Maries förmån. Och om jag här har berättat brefvets innehåll ord för ord, så har det skett för att-efterkomma er önskan att känna huru Marie fick veta hvem scm var hennes far. De tre första brefven hade blifvit tillbakaskickade, fortfor han. Gud hade gifvit den svaga qvinnan mod till detta offer. Månne förvarandet af det fjerde brefvet var en handJing af tveksam försigtighet å modrens sida, för hennes stackars barnsså ovissa framtid? ... Meningen dermed tog hon med sig i grafven. Den stumma scen, som följde denna upp: täckt, låter icke beskrifva sig, ers nåd, men jag förstod den fulikomligt.

13 februari 1850, sida 2

Thumbnail