Aftonbladet – 11 februari 1850, sida 2

jer tyckas der utgöra föremål för en allmän eftertraktan. Så finner man t. ex. sjelfva Morgonbladet, som eljest varit en af den demokratir ska principens förkämpar, nu förorda, att regeringen skall gifva guld eller utse n.edaljer i stället för penningbelöningar åt dem som rädda i lifsfara råkade medmenniskor,. Då det besinnas, att mängden af dem, som äro till hands och skynda att hjelpa, äro af allmoge och arbetsklass, synes det vara vida bättre för både dem och för saken, att de belönas med penningar, som ofta kunna vara dem en hjelp, ja ett medel till framtida uppkomst ur armodet, än att tilldela dem en medalj, hvilken för dem säkerligen högst sällan blef den -yllene, men äfven då för de flesta icke medförde den nytta som penningbelöningen. Då Morgonbladet sjelf uppgifver, att regeringen har rätt att utdela medaljer, 1 rer väl detta ske då personerna dermed kunna vara mera belåtna. Vi hafve anmärkt detta, icke för att blanda oss i saken, hvad Norge angår, utan derföre, att söka afböja att en sådan åsigt skulie göra sig gällande hos oss. i — Ett par söndagstidningar hafva i går, den ena på sitt vanliga grofva och plumpa sätt, anfallit hr kapten Sijernsvärd för den notis, som Aftonbladet häromdagen meddelade om br S:s anbud i afseende på utgifvandet af Svensk Författningssamling, och dervid talat om ifrågavarande utgifvande såsom om en syssla elier embete. Ledsne att gerom nyssnämn :e notis hafva förorsakat hr Sijernsvärd detta obehag, anse vi det derföre äfven på sin plats att i apledning af utfallen anmärka, att den omförmäida befatiningen svårligen kan kallas något embete, då det ifrån börjen blott varit ett åt aflidne expeditionssekreteraren Arrhenius lemnadt uppårsg, som ej fordrar annan handläggning än korrekturläsning och registers upprät tande öfver hvarje årgång af förfaltningssamlingen, men för öfrigt egentligen är en förläggareaffir, hvsrföre hr Stjernsvärds skicklighet till dess bestridande så mycket mindre lärer, på sätt de ifrågavarande tidningarna gjort, kunna sättas i fråga, som han i 12 år varit en verksam a.-betare i samlandet och redaktionen af militärförfattningssamlingen, samt i det hänseendet erhållit de mest fördelaktiga vitsord af de myndigheter som baft att utlåta sig i den frågan. Det fögnar oss för öfrigt att ipgenting kunnat anmärkas emot inn hållet af hv:d Aftonbladet förra gången yttrade och hvilket inskrönkte sig till ett omdöme om sjelfva anbudet. EEE Jernvägen mellan Örebro och Nora. Frågan om jernvägsanläggning emellan städerna Örebro och Nora förehades å sammankornst med dem som derföre intresserade sig, den 28 Jan. Bergmästar Troilius redogjorde för hvad som hitintills blifvit åtgjordt, dels i afseende på undersökningarne, dels för aktieteckningar. De förra voro afhr grefve ÅA. v. Rosen fullbordade samt chartor, ritningar och kostnadsförslager a :emnade till den provisoriska direktionen. Deraf synes att bela banans längd utgör 418,400 famnar och skulle kosta i anlöggning bko rdr 350,420: 97. — hvartill kommer stationer och vakthus för . . . 635,074: 90. 8. Forslingsmateriel . . . . 24,000: — — samt för oförutsedda händelser cirka 5 procent . 20,505: — 4. 1 eller tillsammans bko rår 460,000: — — Banan erhåller i allmänhet en särdeles jemn lu!ning, från Bergslagen åt Örebro. Högsta lutningen på blott korta distanser är 4 på 63. Blott 200 aktier äro änru tecknade, hvarföre den provisoriska direktionen föreslog att för närvarande ej fatta annat beslut än att uppmana hvar och en, som interesserade sig för företaget, att med ifver omfatta detsamma och befordra teckningen, så att bolaget möjligen till vårmarknaden kunde definitivt sammankallas och förslag till bolagsreglor då föreläggas. Att fortfarande fungera såsom provisorisk dircktion återvaldes hr öfverste Avkarsvärd, brukspatron A. Wedberg -och bergmästaren Troilius, med rättighet att sjelfve inkalla flere ledamöter. Grefve A. v. Rosen, som var närvarande vid sam mankomsten, ytirzde att han med nöje biträdt pla nen till Norabanan, såsom en bibana, men att han derför icke öfvergifvit planen till den större banan, med dess övervägande vigt, ej blott för provinsen utan för hela landet. Grefven var glad att af sin egitstion för jernvägar se åtminstone några frukter, nemligen de Wermländska och Noravägarne, hvilka sannolikt eljest icke kommit så snart till stånd. Så snart den nuvarande penningekrisen gått öfver kunde det vara möjligt att få tillsamman en teckning, och ett bolag för det större jernvägsföretaget; dock vore det bedröfligt att finna nästan de minsta sympathierna derför på den ort, som skulle komma att draga den alldrastörsta fördelen deraf. (0. T.) — Uti Örebro Tidning läses: Puligt till Konungens befallningshafvande här i länet inkommen rapport hafva sisu. tisdag, dena 29 Jan., hemmanrsbrukaren Erik Pehrssons i Sirsjötorp femton är gamla son, Erik Johan, och torparen Nils Kfallotraäm från Kinntarns äcne camt f dd caldatan