Aftonbladet – 6 februari 1850, sida 3

Åter en fråga om de adeliga privilegierna. I Bore meddelas: en handling, som förtjenar en synnerlig uppmärksamhet, helst se dan mån nyligen sett, att regeringen nu för tiden anser sig kunna gifva ridderskapet och adeln till och med nya privilegier, då rikets ständer: begära inskränkningar i de gamla. Så t. ex. har regeringen genom k. br. d. 30 Nov. 1849 utsträckt adelns rättighet att kalla huspredikanter, och nu är fråga om adelns befrielse från skyldigheten ait.deltaga i utöfningen ja fjerdingsmannabefattningen. ; Förhållåndet är nemligen, att enligt i ridderskapets och adelns privilegier af den 46 Okiober A723 samt resolutionen på ridderskapets och adelns i Hallånd besvär af.den 45 Mars 4726 hafva ej mindfe det så kallade yppeiliga frälset eller säterier, ladugårdar, råoch rötssamt insockne frälsehemman än och det allmänna frälset eller utsoekne frälsehemman åtnjutit befrielse från fjerdiogsmansbesväret, dock att i de orter, der en he! socken är af frälsenatur och inga kronoeller skattehemman finnas, detta besvär måst af utsockne frälsehemman utgöras, Då innehafvarne af kronooch skattehemman funnit det tryckande, att ensamma förrätta fjerdingsmanstjensten, hafva de under loppet af ett helt sekel flerfaldiga gånger hos regeringen sökt ändring i detta besvär, men utän att detta ledt till någon åtgärd, förr än Kongl. Maj:t vid 4828 års riksdag gjorde den framställning till rikets ständer, att fjerdingsmansbefattningen måtte, för ett jemnare deltagandei-medborgerliga besvär, jemväl vanliga frälsehemman åtfölja. Sedan denna framställning blifvit af rikets ständer bifallen, förordnade Köng!. Maj:t uti kungörelse af d. 43. Febr. 4850 att frälsehemman, med undantag af säterier, råoch rötssamt insockne frälsehemman, der dessa sistnämnda icke sådant bittills legat, skulle lika med kronooch kronoskattehemman i utöfningen af fjerdingsmansbefattningen deltaga. 7 Då det nu inträffat dels att inom socknar, hvilka endast utgöras af insockhe frälsehemman, fjerdingsman icke kunnat inom socknen. väljas, utantjensten måst utöfvas genom person från annan socken, hvilket föranledt flere olägenheter, dels att uti socknar, ler större del af hemmanen äro af berörde natur, le öfriga hemmansionebafvare allt för ofta med fjerlingsmansbestyret betungats, hafva rikets ständer an ett med billighet öfverensstämmande att, med unlantag af boställen, hvilkas innehafvare till följe af len tjenst de bekläda, böra derifrån befrias, ifrågavarande befattning af hvars tillvaro och behöriga nandhafvande samtelige jordegare och hemmansegare remta fördel, lika drabbar all slags jord; hvadan risets ständer uti skrifvelse den 99 Juli 4848 begärt, tt Kongl. Maj:t måtte genom utfärdande författning tadga, att säterier, råoch rörs-samt insockne frälehemman skola i-utöfningen af fjerdingsmansbefattingen hädanefter deltaga. Men vid dennä skrifrelse finnes bilagdt ett utdrag af ridderskapet och idelns protokoll för den 28 i samma månad, som 1ivisar aut dettta stånd; som afslagit vederbörande itskotts betänkande i frågan, för sine hemman af verörde natur protesterat emot rikets ständers beslut, när de icke skulle, utan ridderskapet och adelns vegifvande, ega att med fjerdingsmansbefattningen betunga dess förenämnde hemman såsom varande uti dliga privilegierna från alla kronobesvär befriade, Detta protokoll, säger Bore, är icke uti rikets tänders skrifvelse omnämndt, men landtmarskalken ir 1 skyi rcpat detsamma. Emelat kammarkollegii utlå