den, och hade pöstiljonen således måst tillbringa omkring 7 timmar på landsvägen under bar himmel i den värsta väderlek. Vare sig att vederbörande på Stockholms postkontor ej kunnat inse eller fästa afseende vid omöjligheten för postiljonen att denna natt färdas; så äfventyrade dock postiljonen på detta vågade försök lifvet och följderna deraf hade kunnat blifva rätt betänkliga. -Emedlertid förtjenar postiljonens nit, om berättelsen till: alla delar bekräftas, högsta loford och allfhränt erkännande samt borde han af dem, som vederbör, hågkommas nied en lämplig belöning. Mannen heter Forssberg. PA Ae Westra Wingåker den 4 Febr. Från flere orter afhöras. berättelser om det ovanliga urväder som rasade sistlidne tisdag; men på få ställen torde. det medfört bedröfligare följder, än som händelsen varit här i trakten. — Den dagen hölls eller rättare sagdt skulle hållas, ett slags marknad vid Åsen, helt nära W. Wingåkers kyrka, dit kringliggande städers garfvare då anlände för att emottaga och aflemna läder, samt ortens allmoge för at afyttra sina -landtmannaprodukter. — Klockan mellan 6 och 7 på morgonen föll, under det thermo:metern visade 2 blidt, ett fint regn, men som upp: hörde emot kl. 8, då vinden sprang öfver i nord tillvest.. Med detsamma började snö falla, allt under tilltagande kyla, som efter ett par timmar uppgick till 42 å 43. Inom kort ökades vinden till den -våldsammaste storm, då ett urväder inträffade, hvars like man. endast få gånger upplefvat. under en mansålder ; ty det ena tjocka snömolnet efter det andra framjagades af stormen, nedföll, men uppdrefs ånyo, samt åstadkom hela dagen en half skymning. Folket, som på morgonen i temlig stor mängd samlat sig å marknådsplatsen, måste innan kort söka skygd och värme inom hus, emedan den starka blåsten gjorde kylan i högsta grad genomträngande. På eftermiddagen eller mot skymningen begåfvo sig en del personer: å . väg till sina hem, och det var nu som de egenuiga olyckshändelserna började: De som hade åkdon nmiåste efter. en kort färd lemna dessa qvar här och der på vägarne för att åtminstone kunna berga sig sjelfva med dragarne undan det våldsamma ovädret. Trenne hästar: blefvo dock så uttröttade att de måste öfvergifvas, hvadan de inom kort förfsöso, och en oxe nedstacks på landsvägen, emedan han ej kunde föras i skygd; men beklagligare än all detta, blefvo flera menniskolif förspilda. En soldat med: sin ihafvande bustru och en bonde begåfvo .sig ut i skymningen på ett större kärr, hvilket de hade att:passera, och vid ett tillfälle då mössan blåste af soldaten skiljde han sig från sitt sällskap för att söka återfå det förlorade plagget, hvaremellertid de båda andra skulle fortsätta vägen; men då de efter en kort stund blefvo af skiljaktiga meningar om den kosa de borde taga, gingo de åt hvar sitt håll. Efter en stund hemkom soldaten, men möttes då af den sorgliga underrättelsen att hans hustru ej synts till. Full af oro och i sällskap med flere personer begaf han sig tillbaka för att uppsöka henne. Urvädret hade nu upphört, och öfver halfva natten genomströfvade de nejden, utan att finna den förlorade. — Nästa morgonsol uppgiek klar och strålande för att belysa föregående nattens olyckor. Då återanns den arma soldathustrun liggande ihjelfrusen på en åker. I snön syåtes märken huru hon till slut släpat sig fram det ena stycket efter det andra samt stannat emellanåt, till dess hon slutligen fann den sista hvilan. Då de karlar, som återfunno henne, sågo tårarne på hennes kinder förvåndlade i is, kunde dessa, ej annars ömma naturer, icke återhålla sin rörelse — de gråto. — En torparehustru påträffades något sednare på dagen i närheten af det ställe der den förra dog, också ihjelffusen. En torparedräng återfanns äfven om morgonen sittande utmed en: gärdesgård några famnar från sitt hem; hans händer voro korslagda öfver bröstet och bufvudet nedböjdt mot ena skuldran: Åfven här såg man af spåren i-snön, huru han följt gärdesgården utefter i riktning mot hemmet; men att han. slutiigen. alldeles. uttröttad nedsatt sig och insomnat — för sista gången.: För att ändtligen. sluta denna lista på dödsoffer, må tilläggas att en torpare anträffades död på vägen till--sitt hem. Dessa äro de, hvilkas död redan blifvit anmäld till presterskapet; flere torde tillkomma; Den aftonen urvädret rasade uppptogos från vägarne en mängd personer, hvilka voro mer och mindre förfrusne, men hvilka . genom tjenliga medel blefvo återväckte till lif och sansning; Beklagligtvis måste tilläggas att bränvinet vid en den af dessa olyckor spelat sin vanliga förderfliga roll.