0:0. M. bB. försäkrar att sundholms dotter försökte att afböja den sjukes forslande midt i vintern, men att hennes böner vunno intet gehör; doktor Svalin har upplyst att någon anhållan om patientens förlängda vistande på sjukhuset ej framfördes af patientens dotter förr län samma daäg Sundholm genom polisens försorg, redan blifvit afhemtad från sjukhuset. 7:0. M. B. berättar att några personerp intercederade hos öfverläkaren vid provisoriIbska sjukhuset, doktor Svalin, för att söka beoveka honom att låta den gamle af barmhertigshet stann2 qvar blott under några dagar; Imen att detta allt var förgäfveso; hr Svalin upplyser att dessa några personer reducera sig blott och bart till kammarjunkar Pontin, från hvilken jag erhöll en biljett med anhållan att låta patienten qvarstanna på sjukhuset. Denna skrifvelse kom mig tillhanda först dagen efter det polisen redan från sjukhuse: hade afhemtat patienten. 8:o Morgonbladets uppgifter, att Sundholm blifvit inspärrad under samma tack med tjuf var, mördare oc andra grofva missgerningsmän; att dottren nekades besöka sin far; alt den sjuke fått svart välling; att man nekat dottren gifva sin far litet svagdricka; allt detta har blifvit, uti en reklamation från styreisen öfver fängelserna bestridt såsom idel osanningar från början till slut. Vi hafva här blott upptagit en del af de gjorda vederläggningarna, men. det anförda är redan ett artigt register på grofva misstag och Josanningar, alla förekommande uti en enda uppsats. Man skulle tro så många och så karpa tillrättavisningar bu: It verka ånger och bättring hds beskyllningarnes utspridare; men i stället svarar det fashionabla Morgonbladet, att det blott i ett fall skulle önskat uppsatsen annorlunda, nemligen i fråga om doktor Svalin;, och försäkrar att viiltnen finnas, hvilka med ed kunna styrka hvarenda af oss (Morgonbladet) gjord uppgift, samt att ofvannämnde reklamationer icke innehållit något försök ott motsäga sjelfva huvudfaktar. Morgonbladet tar följaktligen inför allmänheten förklarat fångvårdsslyrelsens, samt hrrs Svalins och Santessons alla uppgifter för idellt osanningar ! Men saken får ett om möjligt ännu betänkligare utseende, då man jemför Morgonbladets ll försäkran att vittnen finnas, hvilka med edl1 kunna styrka hvarenda af Morgonbladet gjord la uppgift,, med doktor O. A. Svalins offentligal( tillkännagifvande att det var af hr kammarjunkaren fullkomligt väl kändt att hans biljettt (som skulle representera de der några personarna) med anhållan att låta patienten qvarstanna på sjukhuset, kom hr Svalin tillhanda först dagen efter det polisen redan från sjukhuset afhemtat patienten, samt att hr Pontin för doktor Svalin erkänt att han derom ej varit okunnig.) Efter denna upplysning. af doktor Svalin finner läsaren, att Morgonbladet insnärjt sig i en väfnad af oförskämda dikter, hvarur det förgäfves söker rädda sig, genom att fortfarande neka till sanningen af doktor Svalins ord, under åberopande af sina vittnen, med hvilka det vid närmare granskning torde förhålla sig som med de der personerna, som af mensklighet intercederade hos doktor Svalin för att söka beveka honom, hvilka några personer befinnas reducera sig till en biljett från hr Pontin, som kommit post festum. Se der en kort sammanfattning af hvad i denna sak är taladt och svaradi! Hela publikens intresse a! den första berättelsen kan -bestyrka, att historien om Sundholm har blifvit af Morgonbladet framställd i en sådan dager, att den gamle mannen syntes hafva varit ifrån början till slut ett offer för den hjertlösaste behandling. Men då man skrider till undersökning af de upprörande fakta, som skulle ligga till grund för berättelsen, befinnas de alla vara uppdiktade, så vidt någon tro förtjenar sättas till de anfallne embetsmännen. Detta oaktadt fortfar Morgonbladet att vädja till publikens deltagande, medelst dess insinuation, att det arma misskända bladet och dess kammarjunkare varit föremål för en orättvis förföljelse i en sak, der endast den renaste menniskokärlek dikterat dess handlingssätt! Allt detta utvisar antingen en vanart i uppsåt eller en begreppsflörvirring af så sällsam art, att den eller de som dermed låtit sig beträdas, måste anses hafva ställt sig utom alla de reglor, som gälla för konduiten uti det allmänna lefvernet. Att vara hjelpsam mot en lidande är en förtjenst; att för detta ändamål anlita andras medverkan, är ingalunda att klandra; att måla ett sådant lidande i bjerta färger för att väcka det allmänna deltagandet och i sådant hänseende tillika kunna hänföras till öfverdrift, dels af sin egen inbillning, dels af andras vilseledande berättelser, kan under vissa omständigheter vara ursåktligt; att för ett sådant ändamål angripa embetsmän och inrättningar på ett sätt, hvars kränkande egenskap måste inses med den minsta urskillning, och att göra detta utan att underrätta sig närmare om verkliga beskaffenheten af någon enda bland en kedja af anklagelser är mycket lättsinnigt, men må genom ett afbedjande ännu kunna upprättas; men att sedan man blifvit erinrad om sina misstag. ännu vid åsynen deraf fräckt låtsa som om ingenting . vore feladt, och söka neka för sin skyldigbet att gifva upprättelse genom ett erkännande, är ett trots af så upprörande art, att den som gör sig skyldig till-ett sådant, icke kan släppas utan bestraffning af allmänna opinionen, om också icke annorlunda. (LA PT CP MR MA ON ON AO RR MÅ (FÅ FÅ MA OA KK oh JM -—-e -—mm tr mm OT tr — sc pe 0 Mm a Er ) Se doktor Svalins reklamation i Aftonbladet för den 47 Januari, ERE EE NEN RAR AROR OA rö BLA rm (Insändt.) Nya vedermälen af herr öfver-direktören Almroths beteende såsom chef för myntoch kontroll verken. En af de 2;ne amannenstienster, som finnas tt OO Ö Fr PF 90 MM