SMÅSAKER. AF N. XIL En gammal Mamsell.. Detta är ett temligen magert ämne att afhandla... Det är hvarken poetiskt eller lockande, hvarken tacksamt eller intressant; ty gammal mamsell anses af: många som ett oqvädinsord, af nästan alla som en föga afundsvärd titel. Det innebär vanligen begreppet om något löjligt, eget och beklagansvärdt, något onyttigt, öfverflödigt och förtretligt. Man förvånar sig nästan öfver att icke vår Herre i sin klokhet och. rättvisa en gång för alla utstrukit dem ifrån denna verldens stora affisch, der de blott äro att anse som hvad på vanliga affischer figurerar längst ned, under benämning folk, och utgör en. onödig, betydelselös fyllnad i fonden, endast. åstadkommande trängsel. Gamla mamseller äro personer, som aldrig väcka något intresse; som på sin höjd kunna påräkna en viss medömkan, men aldrig sympati, om de äfven skulle förtjena den; ja, som knappast anses för personer. Vid bjudningar, familjfester, placeringar och dylikt heter det vanligtvis: Vi hafva så och så många personer utom tant Beata, eller moster Christin, — eller med ett ord alla gamla mamseller. Har en sådan som hjelp och husfru vistats i en familj under någon serdeles oredig eller orolig period, såsom t. ex. då en ny medborgare eller medborgarinna träder in i verlden, så står väl den gamla mamsellen fadder — det är en belöning som man ej kan undgå att tilldela henne och som ingenting kostar — men hon har ingen att stå emot och hennes plats är i skänkdörrn. Sedan allt är ordnadt och lugnt efter den vigtiga händelsen, betackas och begåfvas alla. Den gamla mamsellen får — en gammal urblekt florssjal, eller urmodig mössa, alltid någon persedel, på hvilken man förhandlat sig och som man är missnöjd med. Vid stora gästabud är hon väl bjuden och får också vara inne bland de andra gästerna, då tiden så till