hitkomna tidningarna derifrån redovisas för ett sådant, hvari 6000 personer deltogo. Jag skall uppläsa berättelsen om ett af talen, och huru det emottogs. Må denna kolonis invånare utöfva den rätt, som tillhör hvar engelsman, den att försvara sin frihet! (Bifalll. Närvarande möte ådagalägger, att den tid p : s a icke är fjerran, då de skola försvara sin frihet med. armat än ord allenast. Likasom förtrycket var i Amerika sjelfständighetens fader, likaså skall det biifva här. Det te, som Nardamerikanerna vräkte i hafvet, heldre än att betala skatt för detsamma, pvar ic.e motståndets anledning: utskyldens olaglig-s bhet var anledningen, — det var det förnedrande i seftergiften för ett orättvist anspråk. Och lika säkert ;som fröet skjuter brodd, och brodden växer till träd, plika säkert mognar förtrycket till motstånd och motständet till sjelfständighet. (Utomoardentligt bifall). Jag har här meddelat dessa utdrag, för att visa icke blott sinnesstämningen i kolonierna och äfventyret af krig med dem, utan äfven för att uttrycka min öfvertygelse att kolonisternas önskan icke innehåller något förnuftigt skäl för oss att anfalla dem med krig (Hör, hör!). Behöfver England afbörda sig sina brottslingar någonstädes: må det då utsöka någon aflägsen och oupptagen ort dertill; men det äger icke rätt att sprida smittan af sina brott till något redan bebodt land (Hör!) Men, — hör man invändas — vi hafva tagit dessa aflägsna nybyggen i besittning, för att kunna uteslutande drifva handel med dem., — Hvad är då denna uteslutande handel? Har erfarenheten icke redan bevisat oss, att det är bättre att hålla öppen marknad för hela verldens varor, än att köpslaga uteslutande med några få länder allenast: — att fullständig handelsfrihet är för hvarje nation förmånligare, än hvilka sjelfviska inskränkningar som helst? (Hör, hör! och stormande bifallsrop). Jag hoppas derföre alt j måtten påyrka sjelfstyrelse för kolonierna, och med detsamma att icke ett öre mera må härifrån kostas på dem. Märken för öfrigt, att det icke blott är stora landsträckor, sådana som Cap och Australien, som våra maktägande efterfika; de nöja sig äfven med nakna klippor, hvilka begagnas till medel att belasta er med oerhörda skattebördor. Nyligen togo vi i besittning en alldeles öde klippholme vid Borneo, sju miles (en mil) lång; och hvad skedde sedan? Jo, vårt kolonialdepartement uppgjorde helt tryggt ett statsanslag för den nya besittningen, och vi, i parlamentet, beviljade 9000 pund, till underhåll åt styrelsen på denna öckenholme (Skratt). Vi röstade detta anslag både för förlidet och innevarande år. Vi anslogo 2000 pund i årslön för guvernörn öfver den menniskotomma klippan (Skratt) eller vid pass samma belopp som Nordamerikanska kongressen anslog åt guvernörn i Kalifornien (Hör). Och den utnämnde guvernörn var guvernörn af Labuan, en person, som sjelf utnämnt sig till den utländska befattningen af Radscha till Saravak (Skratt), derigenom att han fördref den inhemske radschan och satte sig sjelf på hans thron. Men som denne person vistades några tusen miles ifrån klippholmen, så voterade vi ytterligare 4200 pund i årslön för en viceguvernör. Huru tron j väl att återstoden i anslagssumman, i de 9000 punden, expedierades? Hören: vi voterade anslag åt en guvernementssekreterare, åt en magasinsförvaltare (Munterhet), åt en postmästare (Skratt), åt en polismästare och en polisuppsyningsman (Allmänt skratt); kort sagdt, vi voterade för de nya embetsverken långt mer, än J funsit nödvändigt för staden Bradford; och alla dessa embetsbefattningar och alla dessa löner för en klippholme utan en enda invånare! (Skrattsalvor blandade med rop af PSkändligt!). Förlidet år fann jag i statsräkenskaperna en utgiftspost för Mosquitokonungens färd till Jamaica och hem igen (Hör, hör!). Jag frågade hvad meningen vore dermed. Lord Palmerston sade oss då, att som Mosquitokonungen står under vårt beskydd, och bruket är att han far till Jamaica, för att blifva krönt, så tillkommer det oss att bekosta kröningsfärden (Hör, hör! och Skratt). Att göra denne unge vilde till ett krönt hufvud, är redan i sig sjelft att sätta den kungliga värdigheten i misskredit (Hör, hör!) Men följden kan äfven blifva mera omedelbart förderflig för England. Det är nemligen bekant att republiken Nicaragua har öfverlåtit landsträckor åt medborgare i Förenta Staterna, för anläggning af en kanal, på hvilken hela verldens fartyg må kunna segla igenom näset emellan Nordamerika och Sydamerika; men nu kommer Engelska regeringen och vill hindra geno:nfarten; den säger: Kanålens naturliga fortsättning är en flod, som går igenom Mosquitokonungens land, och Mosquitokonungen står under vårt beskyddo — hvarpå broder Jonathan stiger fram och svarar: Vi erkänna icke denne konung. Landet der kanalen anlägges bar för öfrigt tillhört republiken Nicaragua, som upplåtit det åt våra medborgare; och vi måste beskydda dem i åtnjutandet af sin rätt (Hör, hör!). England kan följaktligen härigenom råka i krig med Förenta Staterna. Detta skyddssystem kan icke blott inveckla oss i krigsolägenheter och kostnader; det ådrager oss äfven hat och misstroende i allmänhet. Guvernörn på Ioniska öarne har nyligen dem med en häftig rörelse framför sin mot: spelare. Stack du öfver högtrumftian mec C j ; j j