låter; men hennes plats är alltid vid kakelug nen och hennes kostym undergår förut er sträng mönstring, hvarvid resultatet vanliger blifver det, att alla hennes egna effekter: läggas åsido och hon inträder från hufvud till fot i långods.. Hvar och en:släpper gerna: till sin :skärf för att ej behöfva skämmas för den ståckars. mostern. Man. nämner nästan aldrig en . moster utan att lägga stackare, framför. Likväl har jag väl hundrade: gånger bört upprepas af fruar, som blifvit välsignade med en tarik familj och ett stort hushåll, ej mindre af dem, som på andra öfverflyttat. alla: de olägenheter, hvilka åtfölja dessa välsignelser, in äfven af sådana, som sjelfve måste: dragas med dessa obehag, att gamla flickor äro högst afundsvärda varelser, hvilka-ej enss-till-namnet känna alla de bekymmer;,-försakelser och obehag, den oro, omtanka och sträfvan, som utgöra beståndsdelarne eller grundthemat för len så mycket omtalade och omskrifna qvinhans bestämmelse: och pligt: Detta bar så ofta blifvit upprepadt för mig, utt jag, liksom andra, slutade med att antaga iom ett. axiom, att gamla ngilta fruntimmer iro ett sjelfviskt, lättjefullt slägte, riktiga dröare i lifvets stora bikupa, der de lefva afanIras arbete i en slö försoffning. -Och då de Nn gång, sent omsider, vandra af ifrån denna rerlden, lemna de ej något godt, någon välsigelse, något minne efter sig, som bevisar: att le lefvat och handlat för annat än sig sjelfva; tt de uppfyllt någon enda af de pligter, som Nlifvit hvarje menniska ålagda. Så trodde jag; men flera exempel hafva tait mig ur denna tro ich lärt mig, att en gamnal mamsell kan vara en både nyttig och vigig person, rätt väl värd att tala om; och att åå epitetet fattig, detta så innehållsrika epitet, igges dertill, betecknar det ett verkligt lastjur, som i mörker och glömska lefver, arbear och dör. En kulen eftermiddag i slutet af Oktober, å en smal och otreflig gata i staden M... tannade en högst bristfällig och skramlande!