Aftonbladet – 31 januari 1850, sida 3

— Positidningen i förrgår meddelade en rätt intressant berättelse om Skatwteförenklingsåtgärderna i Finland. Der vidtager i år de jorden ålagda skatterhas beräknande efter ett förenkladt sätt, som blifvit förberedt och utfördt sålunda: 4. Att det gamla kronoväfdet å räntepersediarna, äfvensom ce fordna skättetalen och undervisningarna, hvilka mtd kronovärdet häde oskiljäktig gemenskåp och med dess upphörande förlorade sin egentliga böetydelse;: för framtiden ifrån jördeboken uteslutas. 2. Att dessförinnan samtliga kronooch skåteläg2vheters räntor, som omsättning underkastas, skuile efter de förra skattetalen och hysrje orts gamla undervispiog uträknas till sina persedlar, samt värdet å dessa utföras efter medium af 43 de sistförflutna årens markegångspris, 3. Att det räntebelopp, som genom nämnda uträkning för hvarje bemmen erhöjls, skulle upptagas såsom hemmanets verkliga grundränta, sålunda att hemmanet komme aw skatta för så riånga rubel och tiotal kopek, som dess förra ränta, enligt den i föregående punkt nämnda beräkning, utgjorde efter förvandling. 4. Att detta, med verkliga beloppet af förra räntan öfverensstämmande rubeltal fö:blefve det enda allmänna skattetalet för jordeboksräntans beräkning i Finland, utom Wiborgs län, och att nämnda skattetal fördelades i jemna tiotal af kopek. ö. Alt sedan det nya skattetalet sålunda var gifvet, den nya räntan derå skulle beräknas och utföras efter sådan grund eller undervisning, att för hvarje hel rubelskatt borde erläggas 3 kappar spanmål, 4 kappe bafre, 5 marker smör och 2 marker talg, samt dessutom kontanta penningar, i Nylands län 40 kopek, i Åbolän 5, i Tavsstehus 48, i S:t Mickels län :20, i Kuopiolän 24, i Wasa län 47 och i Uleåborgs län 22 kopek; hviiken grund för beräkvingen af jordeboksränian alliså bliver den nya allmänna ränteundervisningen, i stället för de mångfaldiga gamla, hvilka alia härigenom upphäfvas. 6. Att för verkställandet af förevämnda rädteuträkningar skulle upprättas en särskild joördtbok, benämnd Omsättningsjordebok, der å ena sidan inlördes, för alla hithörande bemman, den gamla räntan, uträkpad efter förra undervisningarna samt medelpriset, och å den andra sidan det derå grundade resultatet, jemte belöpande ränta efter nya un dervisningen och utförd i värde efter samma pris. Dessa omsättnings-jordeböcker hafva sedermera i hvarje socken blifvit, vid dertill enkom utlysta kyrkostämmor, granskade, med dervid lemnad anvisning för: hvarje jordegare att inom viss tid sin deraf beroende rätt bevaka; hvarefier och sedan samma jordeböcker undergått noggrann granskning såväl i låndskontoren, som i allmänna revisionskontoret, samt alla anmärkta felaktigheter och misstag vunnit nödig rättelse, de blifvit fastställda till efterrättelse vid upprättandet af den nya Special-jordeboken, der hemmanen nu äro införda endast med sina nya. rubeltal samt mantal och hemmantal. Med det nu ingående året vidtages tillämpningen af denna genom kejserl. manifestet af den:9 April 4840 och kungörelsen af den 17 Mars 41841 föstställde allmänna räntepersedelomsättning. Jordeboksräntan för alla de hemman och lägenheter i Finland, hvilka undergått omsättning, utgjorde: : efter gamla undervisningarna och medelmarkegången 690,971 rub. 77 ; kop. och utgör efter omsättningen, enligt nya undervisningen och ssmma markegång . . so . . 692,208 rub: 48 Ye kop. så att skillnaden för hela landet belöpte sig. till endast 1256 rub. 74 , kop., uppkommen genom reducering af kopeksenheter till närmaste tiotal. Man ser således; att i Finland kunnat utföras, hvad man här hos oss ännu icke tillföljd af adelns och presteståndets motståtd kunnat tillvägabringa, eller ens förbereda. För öfrigt iemne vi derhän, buruvida derna angelägenhet är i Finland uwörd Ull de skattdragandes verkliga fördel. Dertill fordras en kännedom ox förhållandena der, som vi icke äga; men att åtminstone förenklingen är en början till att få reda och visshet om skatteförhållandena; samt sålunda bidrager till att framkalla de vidare reformer i: beg: attningsväsendet, som såväl der, som hos oss behöfves, lärer ingen kunna förneka. Det vore således väl om exemplet verkade. — EATAERAAOERNR