Aftonbladet – 31 januari 1850, sida 3

nelln. Detta synes redan af första raderna i förevarande artikel, der Tiden rosar sig för sina nationelt koriservativav tänkesätt. Längre ned säger den sig hafva aktning för folkviljan, uttalad genom grundlagsenliga organern, samt förkasta opinioner, som stå i strid: med Nationens tänkesättv. Denna hygglighet går till och med så långt, att den will en förmedling emellan Demokrati och Monarki, på det nsätt, att ej blott fölkfriheten är skyddad mot alla konungamaktens missbruk, utan ock folkvijan kan göra sig gällande cch genomföra nalla för samhället verkligen nyttiga reformer. När man -läser detta i Tiden frågar man sig endast: för hvilket ändamål är då Tiden uppsatt, då de redan befintliga liberala bladen, bland hvilka T. visst icke rangerar sig, just vilja detta? Och hvarföre kämpar T. emot dessa blad? Eller om Tiden i sitt trångmål utropar: det är. misstag! jag ör liberal, jag ock! jag vill, likasom de liberale, att folkviljan skall kunna göra sig gällande 0. s. v. — hvarföre kallar sig Tiden, om så är, konservativ, dermed förstående en mot liberalismen stridande tendens? Och hvarföre ifrar Tiden mot mas san, hvilket måste betyda detsamma som folkviljan, så fort ej deri inlögges ett helt aunat begrepp, än någon sannt liberal åsyftar? Hvad i det citerade nämnes om röda republiken kan visserligen tydas omen folkdel af annat slag än nationen i det hela; men det uttrycket är troligen blott menadt åttidninger pFolkets röst; och behöfver A.B. som aldrig förordat röda republiken, ej ingå i tal. om der saken. Emellertid är det märkiigt att se huru Tiden med sin utflygt härom sammanblandai satsen om: patt allt skall-ske genom : folkeb (hvilket, i parenothes sagdt, aldrig, ej en gång i den mest radikala republik sker. annorlund; in i derivat mening), och som Tiden gör iden tiskt med att allt skall bero på massan, hvil ket åter sättes lika med en majoritet uttalac genom tidningarnen, för att omstörta alla(!) sam bällsförhållanden, organisera anarkien) 0; 5. Vv Detta är verkligen att tröska på bra gsmma halm. Följande tirad torde i sammanhanhang här med förtjena att icke alldeles förbise. Tider siger sig — anse det monarkiska statsskicket, just på d grunder, som i Sverige finnas lagde, utgöra svensk folkets både lycka och-styrka. I dessa grunder — fortfar Tiden — finna vi den enda sanna förmed lingen mellan Demokrati och Monarki 0. S. V. Vi hafva redan i de båda nästföregående artiklarne yttrat oss öfver.denna fråga, och kun ne således såsom replik på Tidens framställning hänvisa dit. — I öfrigt är det lärorikt nog ati i det anförda iakttaga huruledes Tiden yttrar sig vilja en förmedling af Demokrati och Monarki,.. Kunna vi tro våra ögon? I hvilker tid lefva vi då nu, när demokratien tages så högt till nåder, att den sättes vid sidan (ja (ramför) sjelfva monarkien för att med denna ingå förmedling? Att förmedlingen dock allenast får blifva Tids-enlig inhemtar man litet längre ned af följande: (Forts. följer.)