Aftonbladet – 31 januari 1850, sida 1

Regeringsgatan; i A. M. Rybergs vid Oxtorget; i C id Handtverkaregatan å Kungsholmen. ANNONSEF n annons, och för större stilar beräknas priset efter a ej minska på annat vilkor, än en fullkomlig omskapning af ert kolonialsystem; ty största delen af de ofantliga anslagstitlarne för ärmen och flottan härrörer från kolonierna. Man inhemtar denna upplysning jemnt och ständigt i parlamentet. Om en motion bringas å bane af min hedervärde vän Mr Hume, eller af mig sjelf, t. ex. om förafskedande af 10,000 man i armån, så uppstiger Mr Fox Maule) eller Jord John Russel på ögonblicket, och säger att vi hafva omkring 40 kolonier, att vi hafva garnisoner i dem alla, och att det är nödvändigt att hålla manskap i förråd här hemma, för att fylla uppkommande vakanser der borta, särdeles som några tusen man ständigt befinna sig på väg bort eller hem, emellan England och kolonierna; af hvilket allt drages den slutsatsen att armeen omöjligen kan reduceras, så länge vi hafva kolonierna att beskydda. Men härvid lemnas i alla fall den vigtiga frågan obesvarad: Hvarföre skola engelsmännen här böra betala ens något för den stående armeen i Canada? Hvad ersättning erhållen j derför, j, som betalen det? Erinren er, att ingen af våra kolonier återgäldar skattkammaren det minsta af denna kostnad! (Hör, hör!) Detta enda faktum röjer redan den obegripliga dårskapen att mot koloniernas vilja kedja dem fast vid England, och derföre betala dem. Hade vår medelklass och våra arbetsklasser blifvit rådfrågade härom — hade de ägt den röst som dem tillkommer, vid beviljandet af utskylderna de betala, i stället för att det nu är aristokratien som beviljar på deras bekostnad — då skulle jag aldrig kunnat föreställa mig möjligheten af en så enfaldig och slösaktig statshushållning (Hör, hör!) Vi veta alla att Spanien drager en ofantlig årsinkomst af Cuba, att Holland har sina kolonier att tacka för en god del af sina statsinkomster, att till och med Frankrike redan hemtar åtminstone någon ersättning i Algier för sina statsutgifter dit: väl icke någon stor, men dock nog för att visa att Algier bidrager till underhållet af. armeen derstädes. Men finner man väl någon enda ersättningspost i våra slatsräkenskaper för kolonierna? Nej. Jag ser dessa räkenskaper och granskar dem hvart år, men kan icke i dem upptäcka någon statsinkomst från kolonierna. Deremot ser jag dessas utgiftslista jemnt fulltecknad. Jag skall här meddela några utdrag. Våra nordamerikanska kolonier, med en befolkning af tillsammans 2 millioner invånare, hafva engelska garnisoner till ett belopp af emellan 8 och 9000 man — ungefär lika mycket som Förenta Staternas stående arm — deras 8500 man — för en befolkning af öfver 20 millioner (Hörs hör! Skändligt!). Men åt Canada hålla vi ej blott soldater, utan beväringsoch utredningsförråder, fyllda med krut, kulor, sadlar och betsel, m. m.; beloppet deraf upptogs i sednaste räkenskaperna till 659 000 pund sterling (7800000 rdr bko). Kolonisterna betala icke ens fängkrutet på deras åtvungna försvarares muskötlter. Men hvad betala vi väl för dem dessutom? Jo, till biskopen i Montreal 1000 pund om året; till erkedjeknen i Quebec 500, till rektorn i Quebec 400 och i hushyra 90; till kyrkoherden i Treenigbetskapellet i Quebec 200, rektorn i Montreal 300; rektorn i Three Rivers 200; rektorn i Durham 100; rektorn i Caldwell Manor 100; rektorn i S:t Armand 100; för en trädgård i Quebec 30; hyra för protestantiska begrafningsplatsen 20 pund 18 shillings 6 pences (Hör, hör! Skratt och rop af förvåning); presbyterianska kyrkoherden i Argenteuil 100; presbyterianska kyrkoherden i Montreal 50; katolska biskopen i Quebec 1000 (Hör!), biskopen i Nova Scotia 2000; erkedjeknen i Nova Scotia 300; presbyterianska kyrkoherden 75; pension till presidenten i Kings-College 400; erkedjeknen i Brunnswik 300; erkedjeknen på Bermuda 200; katolske biskopen på Newfoundland 300; till utländska missionärer, för evangelii predikande i Nova Scotia 3412 pund 10 sh. (Hör, hör!) till kyrkoherden på Prins Edwards ö 100 pund... Summan af alltsammans går till 11578 pund 8 sh. 16 pence (omkring 140000 rdr bko). Detta är blott en ibland de anslagsposter vi beviljade förlidet år ill underhåll för våra nordamerikanska nybyggares kyrkokostnader. Vi betala icke blott för den andliga uppbyggelsen af koloniernas katoliker, presbyterianer och protestanter, icke blott för deras barndop, vigeeloch begrafnings-ceremonier, utan äfven för hyran af deras griftplatser; de kunna hvarken blifva döpta, gifta eller jordade på deras egen bekostnad (Munterhet). Men hvad jag anfört tillhör nästan uteslutande en enda utgiftsrubrik ibland dem vi årligen bevilja i parlamentet; ty, som jag sagt: kolonisterna återgälda icke ett öre af hvad vårt land kostar på dem (Hör, hör !) Min -mening härmed är långt ifrån att yrka någon beskattning på dem; ty, i sin egenskap af engelsmän skulle de förklara genast att beskattning utan bevillning är, enligt vår egen grundlag, ett röfveri. ) Statssekreteraren för Krigsdepartementet. UTRIKES. I dag hafva vi emottagit en del af de saknade utländska posterna. Vi hafva erhållit tidningar från Hamburg till och mad dan 10