Aftonbladet – 28 januari 1850, sida 2

— Bildningscirkelns sammankomst i går var talrikt besökt. Två föredrag höllos af hr Pontin, nemligen: Den 24 Avgusti 1849. Naturskildring, Napoleons lefnad. Hr Carlsson, (urmakaregesäll) deklamerade Yttersta Domen af Lidner,, hvarförutan afsjöngos flera sånger. Ordföranden tillkännagaf att nästa söndag skulle blifva gille, hvarvid serskildt komme att arangeras nöje för barn. Han vore betänkt på att äfven tillfälle beredes för personer, utom sällskapet, att i detta gille deltaga. — I anledning af de tretton officerarnes vid Marieberg förklaring öfver kapten Zachrissons stämning å dem till krigshofrätten, läses i Bore följande erinran, som i vårt tycke är fullkomligt grundad: I afseende på det försvar som förklaringen söker uppställa för opinanternes handlingssätt, få vi fästa uppmärksamhet på den till stöd för detta handlingssätt i förklaringen gjorda, enligt vårt förmenande oriktiga framställning, att den åsigt är gällande inom svenska armåen, att då någon medlem af en officerscorps tillåter sig en handling, som är i moraliskt afseende tadelvärd, hela corpsens anseende deraf lider, såvida icke corpsen uttryckligen ogillar den felaktiges uppförande och söker att genom tillkännagifvande af detta ogillande för framtiden förekomma förnyande af den felaktiga bandlingen. Denna åsigt kan icke anses gällande och någon giltig praktisk tillämpning deraf ej heller åberopas så länge åsigten står i strid med gällande lag. De opinionsyttringar, som på grund af berörde åsigt stundom tillkommit, hafva också hållits hemliga; men vår lagstiftning känner icke några hemliga domstolar och en hemlig opinionsyttring innefattar dessutom en contradictio in adjecto. Blott den omständighet att dylika opinionsyttringar ske i hemlighet och fly offentligheten, utvisar att de äro förkastliga samt innefatta en orimlighet; ty huru skall en hemlig tillrättavisning kunna reparera en corps anseende, som blifvit blottställdt genom omoraliskt uppförande af någon utaf corpsens medlemmar? Huru kan man i Sverige påstå att hemliga tillrättavisningar kunna förbättra ett offentligt fel? Kanske det är opinanternas mening, att dylika tillrättavisningar böra offentliggöras? ålen hvarföre har man då förhemligat deras egen opinionsyttring? I en despotisk stat kunna opinionseller hedersdomstolar möjligtvis vara till något gagn, men i ett fritt samhälle, der lagen är allas beherrskare, går det icke an att införa hemliga institutioner, som stå i strid med lagen och de grundsatser, hvarpå den är bygd )