2:dra kammarkontoret e) sig anmält, men de göromål, som med samma beställning blifva förenade, hvarken kunde eller borde lemnas obestridda, så blef deraf en följd, att alldenstund kammarförvandten bör vara kamererarens närmaste biträde, och inträda i dennes befattning, så ofta kamereraren är från tjensteutöfning hindrad, dertill tills vidare måste förordnas den, på grund af ålder och grad, kamereraren redan förut närmast varande tjenstemannen inom : sistnämnde kontor, eller revisoren Stenberg. Detta! kollegii tillgörande stod derjemte i öfverensstämmelse med Kongl. förordningen af den 45 Februari 1763, som innehåller, att då någon tjensteman erhåller permission eller tjenstledighet, kollegium bör, till tjenstens förrättande under samma tid, förordna af den öfrige betjeningen den som, efter åldern i tjensten närmast är, och så vidare gradvis; äfvensom med stadgandet i Kongl. brefvet till krigskollegium af d. 22 Augusti. 4809: att då en tjensteman förordnas till någon särskild! förrättning af sådan beskaffenhet att han icke derjemte kan bestrida sin innehafvande tjenst, bör den: som är närmast i turen berörda syssla förrätta, utan: att derföre någon vedergällning åtnjuta. Sistnämnda, tvenne nådiga föreskrifter hafva ock vid mångfaldiga! tillfällen varit tillämpade, utan att det faliit någon tjensteman in att påstå desamma vara stridande mot 36 regeringsförmen. Om kollegium, i nu förevarande fall, handlat annorlunda och med förbigående l. af klaganden, till kammarförvandtsgöromålens bestri! dande förordnat en yngre tjensteman inom kontoret, !! hade klaganden kunnat inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet erinra: att kollegium förnärmat honom i sina författningsenliga anspråk; att kollegium un-! derkänt hans skicklighet att kammarförvandtsgöromålen förrätta; att kollegium uppställt hinder för hans framtida befordran till kamererare, 0. s. V., anledningar med ett ord till rimlig klagan, som nu! saknas och i stället måst med förmenta skäl ersättas. Lika oriktigt är ock klagandens påstående att kollegium handlat mot stadgandet i regeringsformens 36 af hvilken det åberopade slutet Iyder: att! j i l j ( j j l L tjenstemän kunna ej eller, utan efter egna ansök-: ningar till anära tjenster befordras eller flyttas. I: Så framt krigskollegium utan ansökning af revisor Stenberg befordrat eller förflyttat honom till annan , tjenst på stet, samt derefter förklarat Stenbergs förut : innehafvarde tjenst vara ledig, så hade kollegium ; gjort sig skyldigt till den af klaganden uppställda anmärkning; men kollegium har gjort intet af allt ; detta. Klaganden är bibehållen vid sin ordinarie revisorsbeställning och lön på stat, samt endast för-4 ordnad att, inom samma kontor och lönegrad, tilis!, vidare bestrida en annan ledig tjenst, hvars förrättande han, emot ofvanåberopade stadganden, samt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 November! 1849, icke egt att sig undandraga. Eders Kongl. Maj:ts nya organisation för krigs-; kollegium åsyftar bland annat, såsom hufvudsakliga ändamål: ärendernas förenkling i förening med för-lt minskning af tjenstemännens antal och de bibehållnas bättre aflönande. Sistnämnda ändamål, eller aflöningens förhöjning, har väl, till en början icke i alla delar kunnat genast ernås, enär öfvertalige tjenstemän ännu för obestämd tid bibehålla en delef det anslag, som till de ordinarie tjenstemännens bättre aflönande är i nåder afsedt; men förhållandet i denna omständighet, så vidt kleganden rörer, utfaller med en skiljaktighet emellan gammal och ny stat-ef endest 48 rdr, ett belopp så ringa, att klagander sjelf ej ansett sig böra detsamma vidröra. Då såsom följd af den nya organisationen, äldre göromål till en del upphört, och nya sådana i stälJet tillkommit, har omöjligen kunnat undvikas, att tjenstemännens ställning, i afseende å göromålens beskaffenhet före och efter den 4 Januari 1850, mera eller mindre förändring undergått. Eålunda har kamereraren i f. d. fortifikationskammarkontoTet blifvit af Eders Kongl. Maj:t utsedd att tillika emottaga kamereraregöromålen i f. d. artillerikammarkontoret; kamereraren i f. d. utredningskammarkontoret att tillika emottaga kamereraregöromålen inom f. d. underhållskontoret; kamereraren i indelnings och boställskontoret att öfvertaga befattningen med de nya aflöningsärender, som från statskontoret öfverflyttats; notarierne, att, jemte protokollsföringen i de indragna departementssekreterarnes ställe, uppsätta utgående expeditioner o. s. vV.; men ingen af dessa tjenstemän har, emot Eders :Kongl. Maj:ts höga rätt att härom förordna,tilltrott sig kunna åberopa 36 8 regeringsformen. Allahafya deremot, förvissade att:hbvad Eders Kongl. Maj:t be-slutit afsett statens gagn, hvars befrämjande är tjenstemannens pligt, skyndat att, med en beredvillighet, som hedrar deras:tänkesätt, och gör dem förtjente till Eders Kongl. Maj:ts nådiga välvilja, egna sig åt de förändrade göromål, hvilka enligt der rya organisationen dem åligga. Klaganden påyrkar (pag. 7) sin grundlagsentiga rätt, att icke ohördan åläggas hvarken andra elie fiera göromål, än de hvilka honom, såsom revisor i utredningsafdelningens kammarkontor tillhöra, än mindre att åläggas för hans revisorsbefattning fremmande göromål; och ytterligare (påg. 9) att klaganden utöfver de göromål, som tillhöra hans revisorstjenst å utredningsafdelningen, ej må betungas med andra göromål, än som, efter billighetsgrund, kunna anses motsvara det revisionsarbete, hvilket, i följd! af krigskollegii nya organisation, blifvit från revisorstjensten till kammarrätten öfverflyttadt. Betraktas nu klagandens åligganden såsom revisor före den nya organisatienens införande, så tillhörde honom, bland annat, att granska de årliga medels och persedelräkenskaperne för 20 indelta regementers och corpsers beklädnadsdirektionsförvaltning, för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, samt för fästningarnes kommendantskaps utgifter, ved och ljus m. m.,-granskningsarbeten, utgörande omkring hälften af alla de göromål tjensten medförde. SedanP! klaganden, från 1850 års början, Hhlifvit från dessa? räkenskapers reviderande befriad, lärer det ock medk högsta billighet öfverensstämma, att andra göromåll!? af honom emottagas. Utan att likväl på något sätto söka i underdånighet utreda antalet och beskaffen-n heten af de göremål, som med hammarförvandts-E tjenstens bestridande anses blifva förenade, har kla-te ganden (pag. 3 och 7) benämnt dessa göromål: ojemförligt trägnare och yttrat: att klaganden genom la! desamma skulle blifva till sin välfärd förderfvad:)w Att meranämnde göromål likväl icke öfverstigajk klagandens förmåga, äfvensom att arbetet kan meddt penningar mätas, har klaganden sjelf erkänt, då han ul erbjudit sig att, mot en tillökning i revisorslönen af!t2 466 rdr 32 sk. banko för år räknadt, kammarför-Då vandistjensten bestrida; men krigskollegium som icke kc ägt att sådan tillökning klaganden tilldela, hyser iPå öfrigt den öfvertygelse, att en betänklig rubbning så Va väl i de allmänna ärendenas behandling, som i fastställda aftöningsstater, icke sällan skulle inträffa, så !so framt statsverket ansåges skyldigt, att med särskilda be penningeanslag gälda hvarje aldrig så ringa tillök-a7 ning i göromålen för de ordinarie tjenstemännen, in som af tid och omständigheter kan påkallas, och så-fa dant utan motsvarande rättighet att nedsätta lönen, fö när minskning i göromålen inträder. nj Efter att på sådant sätt hafva i alla delar ådaga-!K lagt obefogenheten af revisor Stenbergs klagan, an-!oc håller krigskollegium underdånigst, att Eders Kongl. fri Maj:t, med ogillanda af de underdåniga besvären, ri täcktes krigskollegii öfverklagade beslut, såsom väldi; grundadt, i nåder gilla och fastställa. sti dr ot Man RM VV (MM ul AN MM pr MH -ms Öm HH mö pm ES EE Ner r Ac SO Mu na