Aftonbladet – 23 januari 1850, sida 4

skriften har ett stort intresse genom de nya uppslag den i åtskilliga delar gifver. Herr Agardh yttrar : De resultat vi kunna draga af våra samlade anmärkningar äro: 4:0 Inskriptioners inflyttning i träd bevisa att en årsring lägger sig för hvarje år utomkring det redan existerande vedlagret. 2:0 Inskriptioner kunna bibehålla sig oförändrade i sekler, sedan de en gång blifvit öfvervuxna, och förgå ej förr än med sjelfva trädets substans. 3:0 De blifva ej otydligare genom tidens längd, utan stå lika tydliga efter flere hundrade år som det andra året. 4:0 Det är oriktigt uttryckt, då man säger attinskriptionerna inväxa i träden. De förblifva oförändradt på sitt ställe, men öfverväxas. Icke mindre intressant är det praktiska användandet man kan göra af dessa resultat: 5:0 Årsringarne, sedan det en gång blifvit bevi sadt att de utmärka trädens ålder, kunna leda oss till vigtiga data rörande vegetationens ålder på vår jord. Ty det gifves träd, som man hittills endast med sannolikhet kunnat förmoda bafva samma ålder som man vanligen beräknar för jorden. Genom räkning af årsringarne för dylika träd skall man framdeles närmare och ända till visshet kunna bestämma en sådan ålder, och således äfven ett minimum a! den nuvarande jordytans ålder. 6:0 Det blir en möjlighet att genom inskriptioner i träd förvara åt efterverlden underrättelser på ett mera oförgängligt sätt, än om de inhuggas i sten. En ek kan förvara en inskription oförändrad i 500 år, en baobab i 4,000 och deröfver., —