Aftonbladet – 19 januari 1850, sida 2

UTRIKES. Med södra snällposten, som först anlände sent i går afton, emoltogo vi Köpenhamnstidningar för sistl. måndag. Tyska posten är ännu uteblifven. Enligt danska tidningarnes telegraf-underrättelser var Siipshavn spärrad af is, Vesterrännan full af is, Korsör hamn äfven spärrad af is och Bältet öfverallt, så långt man kan se, isbelagdt. Man skulle derföre nu börja att der begagna isbåtar. Hamburgska posterna för den 40 och 114 d:s lågo derföre qvar ännu den 13 på Sprogö. DANMARK. Den 13 dennes firades af Studentföreningen i Köpenhamn den så kallade Nordiska högtiden, som i sednare åren äfven blifvit firad vid Svenska och Norska universiteten, der likväl, åtminstone vid de förra, tiden för densamma är i kollision med ferierna. Salen var rätt vackert dekorerad. De tre nordiska flaggorna vajade öfver en Thor, och först afsjöngs Minnets bägare,, hvarpå kanditaten Brix föreslog en skål för de fallne hjeltars minne. Deref ter föreslogs, efter en sång, en skål för Nordens enhetx, och efter afsjungandet af ännu en sång, skålen för Nordens universiteters. Derefter druckos åtskillige skålar och samlingen fortfor långt efter måltiden. FRANKRIKE. Den i!gårdagsbladet omnämnda noten i veckoskriften Le Napolegon hade äfven blifvitfsänd till flera andra blad under utrikesministerns sigill; men resp. utgifvarne hade sednare blifvit anmodade att betrakta tillsändningen såsom icke skedd. Af pariserbladen äro Constitutionnel, och Dix Decembre, de enda, som meddelat förklaringen utan kommentarier; de legitimistiska och de öfriga konservativa bladen, såsom Journal des Dcbats,, Ordre,, Assemblee Nationalev, Opinion Publique, Unions-, m. fl. bedöma den deremot mycket skarpt. De republikanska bladens dom är lätt att gissa. Endast tvenne blad, Crdit och Patrien hade gillat förklaringen. Förhandlingarna om den stora undervisningslagen skulle begynna den 14 Jan. Ut kottsbetänkandet, författadt af Beugnot, hade blifvit utdeladt och slöt sig i många punkter till statsrådets åsigt, enligt hvilken det ursprungliga förslaget behöfver betydlig modifikation. Bulletin de Paris, innehåller en förklaring. som på det bestämdaste nekar att Thiers vill bli minister. Han önskar, heter det, att ministeren må vara sammansatt af bestämdt dugliga män, af statsmän som utmärka sig genom talang och en viss försonlighet; men det är hans bestämda beslut, att icke sjelf inträla i ministeren, utan inskränka sig till att med sitt ord, sitt inflytande och sin röst understödja ordningens sak, då den försvaras af regeringen. Endast i fall svåra förhållanden hotade fäderneslandet, skulle han kunna beqväma sig att mottaga en portfölj, men ett sådant fall hade ännu icke inträdt. STORBRITANNIEN. De många bristerna i kolonialförvaltningen och anmärkningarne deremot, men bland de sednare isynnerhet Cobdens, hafva föranledt en i sista dagarne af förra året stiftad HFörening för kolonialförvaltningens förbättringr, bland hvars ledamöter man märker de annars mest oliktänkande statsmän, t. ex. lorderna H. Walpole, A. Stafford, J. Napier samt hrr Gibson, Hume, Cobden. — Afsigten är att åt Storbritannien rädda koloniernas framtida vasallskap, genom bifall i öfrigt till deras fullkomliga emancipation på Förenta Staternas vis, eller så, att hvar kolonis invånare sjelfve skola äga att ombesörja koloniens lagstiftning, lagskipning och styrelse. Sammanhanget med moderlandet skall hufvudsakligt bibehållas ge