Ifrån hertigdömet Slesvig berättas, att landsförvaltningen (bestyrelsekommissionen) i Flensburg måst derifrån förvisa d:r Diedrichsen, rektor Libkert och köpman Nane Jirgensen, emedan de voro hufvudmän för orolighetstillställningarne, och under upproriska hotelser yrkat polisens afväpnande samt polismästarnes afsättning. Angående de till Angeln afsända exekutionstrupper äro berättelserna ännu orediga och insenting officielt kändt. De som motsatt sig det lilla svenska detachementet lära dock icke varit beväpnade, utan hade svenskarne gått helt fredligt tillbaka, efter en vänlig underhandling med anföraren, som var en underofficer. Enligt Fedrelandet,, har likväl en balf bataljon nu blifvit afsänd till Angeln. Några flera prester hafva blifvit insatte i sina embeten af bestyrelsekommissionen, och en provisorisk. prost, Prahl i Osby, afsatt. Om man får tro FlensburgerCorrespondenten, skola de tysksinnade der afgifvit en adress till ståthållareskapet i Holstein, att göra af med slesvigska bestyrelsekop missionen, Redan hade s. k. deputationer från Apenrade och Haderslev (huru sådana egentligen tillkomma berättas icke) i Kiel begärt landets besättande med slesvig-holsteinska eller tyska trupper, på det att danskarne icke skulle förekomma dem. De beklaga sig öfver det våldsamma berrskareväldet i Slesvig. För Rendsburg hade utgifvaren af en tysksinnad tidning, Nordd. freie Pressen, Otto Fock, blifvit vald till deputerad med en ofantlig pluralitet: öfver 2000 röster mot 105 för general Krobn: och detta var en följd af att hela soldatesken lärer af de tyskt sinnade varit vunnen. Man klandrar mycket att soldaterna få utöfva valrätt i garnisonsorterna, hvilket nu, enligt bolsteinska valsättet, får ske, blott de varit 4 veckor å garnisonsplatsen. I Rendsburg har artilleriet haft skjutöfningar med så kallade Shrapnels,, som varit mycket tillfredsställande. Ett nytt granatbatteri var färdigt och man rustade ifrigt. Ifrån norra Slesvig berättas om nigra förföljelser af der vistande permitterade soldater af slesvig-hosteinska armeen, mot sådane unga män af allmogen, som vägrat att längre tjena i den, och blifvit Danmarks konung trogna. Ingen har likväl dervid blifvit skadad, emedan dels folket, dels andra soldater af samma armå förekommit våldet. FRANERIKE. Förhandlingarne om La Plata-frågan äro slutade, och mot förmodan har regeringens förslag blifvit antaget. Det utskott, som afgifvit betänkande öfver Rancs förr nämnda amendement, hade i bufvudsaken antagit det, och Thiers tal hade än ytterligare gifvit näring åt den krigiska. sinnesstämningen. Men under sessionen den 7:de ingaf de Ranc ett nytt amenderent, som fullkomligt öfverensstämde med regeringens åsigt och oaktadt utskottet satte sig emot dess antagande gick det dock igenom med 3538 röster mot 300. Detta Rances amendement lyder sålunda: I betraktande deraf, att Lepredours traktat icke blifvit framlagd till nationalförsamlingens ratifikation; i betraktande deraf, att regeringen förklarar sig vilja fortsätta underhandlingarne i afsigt att garantera republikens ära och intressen och att våra landsmän allvarligen skola beskyddas mot alla eventualiteter på Piata-stränderna, går församlingen öfver till dagordningen. — Man har alltså, anmärker en tidning, diskuterat i åtta dagar för att komma till det resultat, att man fortfarande skall göra detsamma som man gjort i tolf år. Samma dag blef Dupin åter vald till församlingens president med 377 röster mot 296. Han fick, alltså denna gång 87 röster mer än den 4.de, då han afsade sig förtroendet i anseende till den ringa majoritet, med hvilken ban då blef vald. Man hoppades derföre, att Dupin nu skulle mottaga förtroendet. Yttersta vensterns kandidat Michel (de Bourges) fick denna gång 156 röster, d. v. s. 41 röster mer än förra gången. Det Cavaignacska partiets kandidat Dufaure fick blott 47. Slutligen har äfven general Bedeau blifvit återvald till fjerde vicepresident med 382 rö ster af 315. Ett nytt veckoblad har utkomrmit med titel Le Napolgon och påstås vara ämnadt till en organ för presidenten Bonapartes allra personligaste inspirationer. Denna tidning har innehållit följande not, som åstadkommit icke ringa sensation: I anseende till den svaga majoritet, som regeringens sednaste förslag innehållit, råda vissa tidningar, om hvilkas åsigter det är tilllåtet att hysa tvifvel, ministeren att draga sig tillbaka. De påstå, stödjande sig rå vissa äldre sedvänjor, att efter sådana nederlag kunna ministrar, som hafva aktniovg för sig sjelfva, icke längre bibehålla afförernas ledning. Dessa tidningar äro eller låtsa vara ovetande om hvilken ställning den verkställande makwens ansvarige chef intager. Under tingens nya mds ma JaAdA AnNsgmsaocfmmnmnmma dmtos medanlan ch