vaccinationen. RA BLANDADE ÄMNEN UTDRAG AF ETT ENSKILDT BREF FRÅN DANMARK. (Ur Örebro Tidning.) Köpenhamn den 8 Dec. — — — Det är ett ganska olika förhållande att närma sig Köpenhamnl, och Stockholm. Då socknarne närmast vår hufvudstad äro öfverfyllda med talrika skaror af det utar-3 made slägte, som kallas statfolk — ett slags folk, hvilket, i parenthes sagdt, i Danmark ej ens är kändt till namnet — så sträcker det danska välmående, mångenstädes rika bondeståndet nästan ända intill Köpenhamns murar sina vidsträckta besittniagar. Och äfven de, som icke äro bönder, utan husmän eller ensitllare, dock alltid med litet jord omkring sina bus, klaga aldrig öfver brist. Jagl; gick in i går i det minsta hus jag kunde finna straxt utom Norrport: der bodde två iamiljer, en , husman med 3 t:nd jord och en inhyses arbetskarl, som hade blott ett litet kök och en kammare, dock. ett kål-land inbegripet i hyran, 30 Rbd:r ( 60 rdr rgs i vårt mynt). Husmannen bergade sig förträffligt och! ensittlaren, som för tillfället var på arbete i staden, saknad2, som hans kone sade, intet. Han förtjenade dock ej mer än 4 å 5 mark ( 41:46 å 1: 32) om dagen. Hemmet var snyggt och såg lika förmöget ut som våra bönders. Att dömma af ett eller annat enstaka fall är alltid orätt, men flera med förhållanderna närmare bekanta, både bland arbetsklassen sjelf och icke kroppsarbetande herremän,lhafva intygat sanningen af arbetsklassens goda ställning i Danmark. Som bevis kan äfven anföras, att från Halland och sjelfvaste Skåne många arbetarel färdas öfver om sommaren och sprida sig öfver hela trakten mellan Helsingör och Köpenhamn, lockade dels af något högre arbetslön, dels äfven och isynnerhet af den bättre förplägning, som bestås arbeta-. ren i Danmark. Också hafva vi här ett välsignadt pris på födoämnen, då man besinnar, att staden är en hufvudstad med 430 tusen invånare. Vanliga; priset på smör är 24 sk.; skummad mjölk kostar i denna stund ej mer än 3 sk.; den oskummade 6 ål 8 sk. kannan; råg och korn 3 rbd:r å 3, ( 6 å 7 rdr rgs) o. s. Vv. På hela vägen mellan Helsingör och här, som genom mångfaldiga korsningar upptagit 9 dagar, har jag icke sett en enda fatiig. Fyra å fem är vanliga j antalet af de personer, som äro intagna på -kommunernas fattighus. Folket är inom som utom Köpenhamn stilla, fredligt, godmodigt och flegmatiskt. Att stölder stå i ett bestämdt förhållande till bränvinet och nöden, derom kan man bäst öfvertyga sig i Danmark, der folket visserligen super på sina gifoa tider, men aldrig omåttligt, och der nästan ingen känner nöden i den mening våra fattiga göra. Man färdas och bor på landet och i städerna, sjelfvaste hufvudstaden ej undantagen, så trygg som 1 sitt eget hus. I Helsingörs stad, som dock har 8000 inv., fann jagingen dörr stängd på dagen; ock utankläder, galoscher m. m. allmänt i förstugorna för öppna dörrar. Också ser man sällan i danska tidningar sådana berättelser, som dem våra polisunderrättelser och utdrag ur landsortstidningarne innehålla. Såsomj exempel på måttan af bränvinets bruk vill jag blott anföra, att jag flere gånger bjudit bönder 92 mindre supar å rad, men att de aldrig förmåtts att mera än läppja på den andra;! när jag trugat dem mycket, hafva de ruskat på hufvudet och sagt: jag kan ej mera på engång; det smakar icke godt. På en krog; utanför hvilken ved och torfkörare stannat, hade slagsmål uppstått mellan värden, som var tysk, och hans gäster. Fredligare slagsmål kan man icke göra sig föreställning om; det vär som på lek och dock fulla allvaret. i — I AFSEENDE PÅ DET AMERIKANSKA MORDET, som omnämndes i Aftonbladets M 2, skrifves från Newyork den 19 Dec., att juryn förklarat professor Webster skyldig till mordet på professof Parkman. — LOoUVRENS RESTAURATION. Härom meddelar en fransk tidning följande upplysningar: Sedan några månader har man i Paris börjat restaurera Louvren under ledning af arkitekten Duban. Detta stora arbete har;nu gjort stora framsteg. De delar af denna beundransvärda byggnad som . äro mest skadade äro icke de äldsta, ehuru i allmänhet innefattande hvad man kallar vieux Louyre. Vissa delar af Louvren hafva ock ända hittills aldrig blifvit fulländade. Då Frans I under de sista åren af sin regering lät nedrifva hvad som då återstod af Louvren, ville han uppbygga ett palats som kunde täfla med de ståtligaste byggnader i Itaken. Att utföra sin plan uppdrog han åt Sebastiand Serlio, en af de många italienska konstnärer, som han dragit till Frankrike. Men då denne store artist såg de ritmingar, som abbeen af Clagny, Pierre Lescot, gjort i samma ändamål, var han nog ädel att förklara sig vara denne underlägsen. . Han vägrade således att antaga uppdraget. Lescot åtog sig sålunda arbetet, men den ursprun,liga planen var då på långt när icke så storartad, som man skulle vilja sluta af sedermera Åkedda tillbyggnader. Hvad som då bygdes var hufvudsakligen den delen, som vetter åt floden. Henrik II lät tillägga en flygel enligt samme arkitekts ritning. Hvad som då blifvit byggdt försåg med rika ornamenter utaf den högsta smak, — et verk af Jean Goujons mejsel. o Carl IX lät hygga den delen som vetter åt träd: gården, den fordom så kallade Jardin de VInfante samt något mera. . Henrik IV var måhända den förste, som fick der iden att tillbygga Louvren så att den skulle blifva förenad med Tuilerierna. Man lät uppbygga de byggnader, som nu bilda entråen til Museot. Han fullbordade likaledes gaMeriet utefter floden. KR Ludvig XIII fullbordade le pavillan de IHorloge, och facaden på denna sida. Hans arkitekt Lemercier ledde då arbetet. Han fick ock i uppdrag att lägga sista handen vid Leseots verk, men alla kän. nare instämma deri, att han på långt när icke Iyckats följa sina företrädares rena smak. De delar af Louvren, som uppbygdes under Car IX, Henrik IV och Ludvig XIII, äro de hvilka der förtjenstfulle Duban nu fått i uppdrag att restaurera mr. Al X ARA Aa dligt nivalkat att mära fr cfcnn SM ot bä köret bre