JordaristöRtätien har ieke blött med skräci begynt märka följderna af spanmålsinförseln sedan allt större och. större svårigheter röj sig att genom jemnt stegrade jordarrenden betäcka de jemnt stegrade, anspråken! hos den aristokratiska lyxen. Den inser att reformen går den ärfda makligheten än närmare. på lifvet. Medan fasan öfver farmernes: -motsträfvighet egeftligen fått makt med åristokratiens förstfödde, de stora jordgodsens och lordtitlarnes monopoliserande arftagare, hota de nya finansreformerna äfven den rika adelns obemedlade ledamöter, de yngre,i arfgodsen lottlösa ättlingarne — de som alltid förut kunnat påräkna mer eller mindre rika vederlag för fideikommisserna, i beqväma hedersplatser inom flottan, armåeen, diplomatieny och isynnerhet i kolonierna — för att icke nu nämna deras förnärmsta, men ännu icke hotade tillflykt inöm den tiondedigra episkopalkyrkan. Skulle någon: minskning nu äfven föreståa det rtikedomsflöde, som genom de nyssnämnda änstalterna Strömmar i adelns. fickor ur folkets, då kunde den gemensamma, verkan af.spannmålstullens och sinekurernas inskränkning möjligen bringa den engelska adelm till: samma förmögenhetsdimensioner, som-adelns ivensdel af det öfriga Europa. Men i England; der aktningsy (bonorable,) och rik blifvit under sekler förvexlade såsom liktydiga ord, måste den ötillfredsställda lystnaden efter öfverflöd utan ansträngning kännas ännu djupare än i något annat land... Toryismen har i följd häraf begynt agitera på prohibitistmötena; lika ifrigt, som dess motståndare på reformmötena, och ett: slags koalition har ingåtts med de gamla orangisterna och de skuldsatta jordägarne i Irland, med den i politiska begrepp ännu temligen inskrätikta farmersklassen i Eng. land, med en del uppskrämda skeppsredare, varfsägare och trävaruhandlare derstädes, 0. s. v. Alla tillsammans uppträda på reaktionsmötena, för att värfva ännu mera anhang, men framförallt för att vinna ett opinionsmedhåll, som kunde åberopas vid den förestående parlamentsstriden. Hittills röjde dock de reaktionära tillställningarne så liten framgång, att reformernas förespråkare föga brytt sig om dem; och blott i förbigående ägnat den en eller annan sarkasm, vid sina egna möten: En-delafreformvännerna synas likväl nu börjat finna den ovanliga talrikheten af reaktionsmötena betänklig, och fattat bekymmer öfver den utomordentliga verksamheten hos reaktionspartiets ledare. De hafva derföre formligen uppfordrat Cobden att icke taga dessa reaktionära rörelser så lätt, som han tyckts göra förut.. Synbarligen mera för att efterkomma sina partivänners önskningar i detta hänseende, än af någon egen öfvertygelse om behofvet, för närvarande, af defensiva steg, har den namnkunnige reformagitatorn ändiligen trädt upp emot reaktionen, vid tre särskilda tillfällen, kort efter hvarandra, den 19, 20 och 21 sistl. December. Men reaktionen har ändå alla gångerna blifvit af-honom vidrörd endast i förbigående, och utan att han, vid denna defensiva sidoblick, förlorat ur sigte de ännu oafgjorda stora reformfrågorna, dem han äfven nu behandlade som hufvudsak. Oaktadt denna inskränkning har han, genom den -egna klarheten och tillämpligheten af allt hvad han framställer, så omotståndligt undanröjt reaktionärernas parlamentariska försänkningar, och så förökat. den allmänna öfvertygelsen om nödvändigheten af..de vunna reformernas bestånd och de återståendes genomdrifvande, att allt hvad reaktionens förenade ansträngningar möjligen kunnat åstadkomma under veckor och månader, kan anses öfverändakastadt af denne ende man, på dessa tre dagar, — och mer än öfverändakastadt, i följd af finansstridens märkvärdiga utsträckning vid detta tilfälle på kolonialreformernas wnigs tiga fält. vå Under särskilda rubriker återkomma vi till några utdrag ur berättelserna om dessa engelska julmöten och läsaren finner äfven idagens blad ett fortsatt utdrag af dessa. förhandlingar, som i flere hänseenden äga ett stort och genom vissa jemförelser närbeslägtadt intresse, äfven för den svenska publiken. Oberäknadt det för sig sjelf interessantai Hvad dervid föreföll, fick man då äfven veta am del af reformpartiets förutnämnda programm för det instutidande parlamentafiska fälttåget. Hvad Cobden yttrade omf den engelska kolonialpolitiken och koloniernas fratätid, torde i synnerlHet öfverraska den derpå oförberedde. Men huru oväntade hans framtidsutsigter än må förefalla, — deras förverkligande kan ändå knappt betviflas. När förutseendetsaf politiska utvecklingar hvilar så fullständigtpå gifnå Och bekräftade facta samt de från dessa omedelbart härflytande slutföljderna, då är det antingen enfaldigt eller partiskt att vilja dermed. jemnföra siarens dunkla aningar; det antager tvärtom då samma säkerhet; som redovisningen för någon känd naturlags verkan. KorresspOondens från Meka