lanarkien, och på värjan är inprägladt de märkvärdiga dagarne den 46 April, 29 Januari och 143 Juni. Hvilka segrar! Den republikanska tidningen La Libertå yttrar i dag med anledning häraf följande: Vi vilje ej på årets första dag önska ondt åt någon. Emottag derföre, hr general Changaärnier, det goda rådet, som La Liberte gifver er. Göm er värja i den mest aflägsna vrå af edert hus och tala ej derom för någon, Sök att blifva glömd och att förekomma det aldrig någon röst höjes för att fordra räkenskap af detta svärd; med sin halfgud och sin anarkiska hydra. Den anarki som ni, hr general, krossade den 13 Juni, ser ni, det är demokratien, och denna har å sin sida öfvervunnit män, vida större än pi är. Hon har vuxit sedan trenne sekler. Hon uppslukar mången trotsig och öfvermodig, mången guldsmidd och stjernbeprydd. Demokratien har klappat till och med på Quirinalens portar och påfveväldet har måst rygga tillbaka. Vi åkalla i detta afseende ert eget omdöme. Ni her slegit till. jorden demokratien i Paris, för att upphöja Pius IX:de i Rom. Her. ni lyckats? Göm er värja och försök att blifva bortglömdp. Det olyckliga resultatet af den för Frankrike så vigtiga frågan om vinbeskattningen nedstämmer alla sinnen. Man undrar och frågar sig när en bättre :!id skall komma. Det halfva sekel hvilket föddes och dog republikanskt har nedstupat i evighetens djup. Annu står man dock qvar vid löftets tidpunkt och arbetar ständigt på att hinna till realisationens. Redan tycktes Frankrike hafva hunnit det utstakade målet af en förbättrad samhäl!lsorganisation, då det förflutna hindrar dess framgång och återuppreser absolutismens skansar. Konungarne förqväfva öfverallt den nyvaknade friheten och innesluter franska republiken inom en cirkel af två millioner bajonetter. Alla de sönderslagna spillrorna samla sig för att söka återuppresa den gamla medeltidsbyggnaden — ett fängelse, så ofta nedrifvet af revolutioner. Under dylika förföljelser, under dessa tillrustningar öppnar sig den andra hälften af 49:de seklet. Mycket är under dylika förhållanden ej att hoppas af det kommande året, men låtom oss dock icke förtvifla, icke nedböja hufvudet under de moderna afgudadyrkarne; och modet är outtömligt i Frankrikes bjerta. Ideerna gå framåt liksom tiden. Tidningen La Libert omtalar det ett projekt lärer vara å bane att omgifva Louvern med en löpgraf, samt att man under flera dagar ditfört vapen och ammunition. Sanningen häraf är tvifvelaktig, ty hvartill skulle väl dylika åtgärder tjena? Eger saken grund, så förebådar det en insurrektion, som åtminstone icke utgår från folket. Skulle man väl hafva för afsigt att återuppresa en ton inom det gamla konungapalatsets marmorväggar? Olycklig då den som derpå uppträder, och beklagansvärdt det arma folk som icke ännu kämpat nog för sin frihet — VV