Aftonbladet – 10 januari 1850, sida 1

stämd gräns för dess varakiighet; terminen skulle på sm höjd blifva tre månader. Som man säger, vill ministeren icke gå in på denna medelväg, hvilken kunde uttydas såsom ett slags misstroende mot den. Derföre bar man kommit på en annan ide, neiniigen att låta församlingen, då den tilla lagen voteras, bestämma dagen, då den stora lagen (den organiska undervisningslagen) skall diskuteras. På detta sätt skulle de medlemmar af majoriteten, som frukta för att den provisoriska lagen skall afkyla många medlemmars intresse för den definitiva lagen, blifva lugnade och kunna besluta sig till att rösta för en skyndsam bebandling af den lilla lagen. oo;Men icke heller denna ide gillas allmänt. En mycket vigtig anmärkning, som man framkastat mot dessa olika argumenter, är den, att om än den organiska lagen blefve voterad genast, så kunde den dock ej förr än i början af nästa år (1850) erhålla gällande kraft. Departementsråden skola nemligen sysselsätta. sig med flera af lagens detaljer och när de verkställt de val, som blifvit dem anbefalide, måste regeringen ytterligare hafva tid på sig för att vidlaga nödvändiga mått och steg till la gens administrativa utförande. oMDet synes derföre — tillägger slutligen Journal des Debats — i alla hänseenden vara nödvändigt att först votera den provisoriska lagen, emedan ingen vill låta ställningen fortfarande biifva sådan den nu är; och vi hoppas att den grundade fruktan, som denna ställning förorsakar, skall leda till en snar öfverenskommelse mellan församlingens olika fraktioner. Af alldeles motsatt åsigt är La Presse, som yrkar, att församlingen först skall behandla den organiska undervisningslagen, emedan den i alla fall om en månad icke skall känna bättre till frågan än nu och dessutom hvarje uppskof förråder vanmakt och fruktan för undervisningens frihet. En annan tidning upplyser att ultramontanerna i synnerhet derföre äro missnöjda med Parieus förslag, emedan det ställer folkskolläraren i för starkt beroende af prefekterna och dymedelst af iarikesministern, hvarigenom undervisningsministerns inflytande på dem skulle lida intrång. Lagstiftande församlingen har i tvenne dagar debatterat om Plata-frågan (i Aftonbladet har redan varit redogjordt för sessionerna den 28 och 29 Dec.) och i morgon skall diskussionen härom fortsättas. Hvad resultatet skall blifva, är ännu svårt att förutse. Enligt Patries åsigt skall majoriteten förkiara sig för en så kallad blandad expedition, d. v. s. en ex-. pedition bestående utaf 6 bataljoner af armeen och 6000 man frivillige -på den Montevideanska regeringens bekostnad. Afven denna sak sysselsätter pressen i hög grad, och visst foik tror till och med att den måhända kan föranleda ministerförändring. I öfrigt hafva rykten om ministörförändringar nu blifvit stående artiklar i den franska pressen, hvilka upprepas för hvarje dag. An heter det, att presidenten skall bilda ett kabinett med Mole i spetsen; än skall han taga medlemmar af venstern till ministrar. Om än dessa ideliga rykten icke hafva någon annan betydelse, så visa de dock huru litet man litar på det närvarande kabinettets bestånd, och huru lätt ett fullkomligt omslag i politiken skulle kunna inträda. RYSSLAND. Den nyfödde prinsenafLeuchtenherg har erhållit namnet Sergei och titeln af kejserlig höghet. Med anledning af hans födelse har hofsorgen tills vidare blifvit aflagd. Genom dagordre af den 24 Dec. har den unge prinsen blifvit inskrifven vid -Preobrachenska lifgardesregementet, första lifgardes-artilleri-brigaden och andra lätta lifgardes-batteriet till häst. (P.T.)