Aftonbladet – 8 januari 1850, sida 3

nn FA SMP VASA RM OMM OSSE FAR kelser (perturbationer) som förmärkts hos Uranus till hvilka Leverrier sökte och fann orsaken hos der lförut obekanta planeten, samma ,skäl har föranled Leverrier at närmare granska de porturbationer, son Ide öfriga planeterna åstadkomma hos hvarandra, och alla gemensamt hos solen. Det är ett vidlyftigt ar bete, som knappast kunde försökas af någon annar län en så öfvad och ihärdig kalkylatör som Lever lrier. Vid franska vetenskapsakademiens samman komst den 40 December omförmälde Lerverrier et af de resultater, som han funnit, under sysselsätt ningen härmed. Då man vet att den dragvings kraft, som Mars utöfvar på jorden, icke är den: samma, som skulle äga rum i fall Jupiter ej funnes emedan Mars afviker till följd af Jupiters inverkan och afvikelsen af Mars måste i sin ordning inverka på jordens, så har Leverrier efterforskat om der sistnämnda är stor nog för att varseblifvas? Han har härvid funnit att Jupiters rörelse, tagen 3 gånger och ökad med jordens, tagen 4 gånger, utgöra tillsammans nära 8 gånger rörelsen af Mars, hvaraf såsom slutsats följer att jordens rörelse, eller solens synbara, undergår en slörre afvikelse, än någon hittills bekant inom vår planetverid, emedan den kan stiga ända till 44 eller 45 sekunder. Den utvecklar sig väl ganska långsamt; och bar derföre icke medtagits i räkningen hittills af observatörerna; men den blir oupphörligt mera märkbar och dess förbiseende gör en noggrann teori i för solens skenbara rörelse omöjlig. Det är i synnerhet vid jemnförelsen emellan de nedre planeternas äldre och framtida solpassager, som den blir nödvändig att taga beräkning. — ÖVANLIGT STJERNFALL. Vid samma tillfälle, som Leverrier för franska vetenskaps-akademien framställde ofvannämnde resultater, fästade Arago akademiens uppmärksamhet på en annan beräkning, af m:r Petit, öfver ett i sitt slag ovanligt stjernfall, som observerats från flera ställen d. 49 Aug. 1847, samt föregick så sakta och varade så länge, att man hann mäta dess synbara lopp. Petits beräkningar upplysa att när stjernfallets plats först uppmättes-af den ena observatorn, m:r Nell i Breaut, befanns det 30 lieues från jorden, och när det försvann för honom var det 47!V, lieus derifrån; hvaremot den andre ob-. servatorn, m:r Guibourt i Paris, först observerade det när dess afstånd från jorden var 53 lieues, och såg det sednast när afståndet var 40 lieues; samt att stjernfallets absoluta hastighet var 17V, lieues, utan afseende på jordens grannskap. Af beräkningen, följer vidare att detta stjernfall var en verklig himlakropp, hvars lopp med den nyssnämnda hastigheten låg åt solen, men som genom att råka i jordklotets grannskap neddrogs till detta och nedföll i Nordsjön, utanför kusten af Belgien. Banan var likväl olik alla bekanta, i det afseendet, att den bildade en hyperbel, i följd hvaraf stjernfallet icke anlände från vårt solsystem, utan från någon aflägsen fixstjerna. Anser man denna vara någon af de närmaste, hvars årsparallax vore t. ex. en sekund, så skulle asteroiden färdats icke mindre än 37339 år för att hinna derifrån och hit. — EN SVART THEOLOGIE DOKTOR. Den 25 December promoverades af den, tbeologiska fakulteten i Heidelberg, en neger vid namn Pennington, pastor vid den presbyterianska kyrkan i New-York, till theologie doktor. Denne man föddes 4808 i Maryland, såsom slaf, befriade sig år 1828 derifrån genom flykt, och förvärfvade sig genom ifriga studier nödiga kunskaper för att redan 4838 blifva anställd såsom pastor vid den presbyterianska kyrkan för de fria negrerna och mulatterna i New-York. PREUSSISET OMDÖME OM EUROPAS ARMEER. Bland Europeiska stormakternas härar står Rysslands bestämdt efterst; den är sämre organiserad, utrustad och beväpnad än de fleste makters af andra ordningen; till och med storherrns står i flera hänseenden framför den. Dervid får man likväl icke glömma, att Ryssland har ett bergfast infanteri, af nästan brittisk köld, och generaler, som äro praktiskt bildade genom allvarsam och länge fortsatt öfning — i Kaukasien, Polen och nu sist i Ungern. Men preussiska infanteriet äger färdigheten att träffa säkert, och denna färdighet saknar det ryska, och ett infanteri, hvars skott icke träffa säkert, betyder i vår tid, vid många tillfällen, lika med noll. Ryska artilleriet kan berömmas för sina goda hästar; men i de flesta andra hänseenden är det knappast att tala om, vid jemnförelse med de vestra europeiska armåerna. Ryska kavalleriet är till en del godt, i synnerhet lragonkåren, som är förträffligt beväpnad. En annan del, särdeles det irreguliera kavalleriet, är mindre godt, och man har haft orätt i att berömma och rukta det. Österrike har ett ypperligt kavalleri. Om infanteriet kan föga förmånligt sägas, och artilleriet-har väl en förträfflig officerskår, men sämre materiel och jemnförligt mindre ändaa ålsenlig organisation än oreussiska artilleriet. Den mest fruktansvärda krigshär, på Europas: asta land, är Frankrikes. Jag anser våra (preusiska) troppar bättre utrustade, men franska soldaen är mer öfvad, pålitlig, ståndaktig. och krigisk. Franska artilleriet har bättre materiel än det preusiska; infanteriet träffar bättre än något annat ; Europa. Om kavalleriet förmäles föga godt. — -SLÖJDEXPOSITIONEN FÖR ALLA NATIONERS ! tt öppnas år 18514. Society for Arts and Sciences ippträder såsom anställare, under ledning af en reeringskommitte med prins Albert såsom ordförande. amfundet har, genom ett särskildt kontrakt med rkitektbolaget Georges James Munday lyckats etrygga sig emot alla förluster; bolaget har nämlien, utan någon ansvarighet åsamfundets sida, ätait sig samtlige expositionskostnaderna, inräknat 0 000 pund sterling till prisbelöningar, mot det att olaget af de påräknade inträdesafgifterna erhåller proc. renta för sina förskotter och två tredjedelar f den möjligen öfverskjutande behållningen. Maerialierna till expositionspalatset fortfara dessutom tt tillhöra det, sedan expositionen blifvit slutad. : .— NYTT SÄTT ATT KOKA GODT KAFFE. (Ur)! Örebro Tidning.) Det i Sverige vanligaste sätt tt tillreda. kaffe är temligen vandaliskt, och den om någon gång smakat verkligen godt kaffe, har värt att fördraga den ofta gement bittra, rafllande ryck, som under benämningen kaffe bjudes, men i vilken kaffets förnämsta aromatiska beståndsdelar aknas, hvaremot man i stället får så mycket mera f det myckna mögel och smuts, som under transorten ofia kommit att fästa sig vid sjelfva bönan, för att nu icke tala om de mer eller mindre skadliga färgämcen, hvilka i handeln stundom anändas, för att gifva kaffebönan den färg, som ans bäst anskrifven. Visserligen beror mycket på vad slags kaffebönor man använder — i handeln rekomma ej mindre än 24 skiljda sorter, af större ler mindre godhet, beroende af olika växtställen, af ling och behandling vid och efter skörden ) —; men -— — HM mA Tr Det Levantiska, särdeles Mokka-kaffet, skattas högst. Bland dernäst omtyckte sorter. som ofta!b förekomma i handel, är Java-kaffe, Äfven det !d från Ceylon, ehuru till utseendet sämre, är högt la ansedt. Det från franska kolonien Bourbon anses fc nästen jemngodt med Mokka. Af Westindiskal;; CArtnrnA an FA om