Aftonbladet – 7 januari 1850, sida 2

onvulsiviska ryckningar, som så ofta förnyat ig inom Rysslands gränsor, kunna de nu syniga uppgifterna åtminstone förtjena meddelas såom ett curiosum. Upplysningar om Kina, Af GUTZLAFF. D:r Gutzlaff, den bekante missionären, sereteraren för engelska ärenderna i Kina, var nyligen återkommit på ett besök till Luropa, och deltog den 17 sistl. December engelska statistiska samfundets möte. Vid letta tillfälle gaf han en öfversigt al Kinas topografi, folkmängd, styrelse, staishushållning och politiska tillstånd, grundad på officiella irkunder och till en del sammanställd i tabellorm. Denna öfversigt är så mycket vigtigare, som d:r Gutzlaff ägt mera tillt till kunskapskällor öfver Kina, än någon annan europ, och under flera årtiondens vistande i landet samt förtroligt umgänge med dess invånare af illa klasser och i de flesta provinser, kunnat sranska och bedöma hvad han inhemtat. Hufvudsaken af hvad han vid nyssnämnde sammanträde meddelade, bestod i det följande. Det egentliga Kina, (China proper) kan beräknas till 1298 000 qvadratmiles (29205 qva dratmil) eller omkring 3; af Rysslands yta och 2, af Australiens. Folkmängden stiger nu till 367 millioner; det skenbart öfverdrifna härvid försvinner, då man jemför den med landvidden, och ser att omkring 9!, acres utrymme finnes för hvar invånare, medan i England och Wales endast 2 acres finnes för hvar invånare. Den odlade jorden utgör nära 7, acre för hvar invånare; men i de sydligare och vattenrika orterna är det ingenting ovanligt att få två skördar ris, en skörd rotsaker och en skörd bönor om året på samma jordstycke. Jemför man härmed förhållandet i Wales, så utgör den odlade jorden ieke mer än 10500 090 acres, eller litet mer än !, acre, äfven der, för hvar invånare, men hvarförutan underhållas 1 800000 hästar, en stor mängd bundar samt 8000000 får och svin. I Kina bhållas få hästar och föga hornboskap. Jordbruket sker mest med menniskohand, de få hundarne gödas, för att slagtas och ätas, och svinen födas blott med sådant afskräde, som ej kan tjena till något annat bruk. Kinas öfverbefolkning är följaktligen icke så stor, eller, som vill säga detsamma, utvägarne till lifsuppehälle icke så knappa, som europeerne vanligen föreställa sig, och folket bergar sig i allmänhet väl. Detsamma kan icke sägas om styrelsen sjelf. D:r Gutzlaffs skildring af det himmelska rikets statshushållning leder till den slutsatsen, att Kina närmar sig ett financielt bryderi, liknande hvad som tid efter annan bebådat statsbvälfningar i Europa. Utskylderna utgå bufvudsakligen efter två titlar: skatten på ris och saltskatten; men på de sistförflutna sex eller sju åren bar statsinkomsten bäraf nedgått till nära en tredjedel af hvad den utgjorde förut. Gutzlaff-härleder detta från missnöje bland folket, en känsla som alltid ägt rum och ej så obetydligt, men som stegrats på den sednare tiden genom styrelsens påtagliga oförmåga att skydda undersåtarne mot röfvare, så väl till lands som sjös. Missnöjet hade likväl icke förut gifvit sig luft i någon formlig vägran att betala utskylder, när ingen väpnad makt var tillbands att understöda uppbördsmännen; men detta inträffar nu mera, sedan kriget med engelsmännen skingrat den nimbus af oöfvervinnlighet, hvari folket förut såg kejsaren. Sista årets statsbrist steg till omkring 15 millioner pund -sterling; men till de europeiska styrelsernas nödbhjelp i dylika fall — till statslån — kan kinesiska styrelsen icke taga sin tillflykt. Den har väl förut upptagit lån, och för dem utfärdat statsförbindelser, betalbara åt innehafvaren vid anfordran; men sedan den flera gånger besvarat nämnde anfordran icke med kontant, utan med den faderliga bambukäppen, har den förlorat all kredit. Då styrelsen fåfängt användt alla möjliga ansträngningar föratt indrifva skatterestantierna, har kejsaren nu förordnat att de för hans företrädares räkning bearbetade guld-, silfveroch koppargrufvor, som på: befallning varit tillslutna i flera årbundraden, skola på nytt öppnas, i förhoppning att statsbristen skall härigenom kunna betäckas; inom landet anses detta hopp föga grundadt. Det märkligaste resultatet af denna finansförlägenhet är uppenbarelsen af någonting likmande en demokratisk rörelse bland folket. Landets municipalinstitutioner hafva ett visst syskontycke med de anglosaxiska för ett årtusen sedan; tio hushåll bilda en flock, tio-flockar ett hundrade, tio hundraden ett tusende, hvilkas bufvudmän äga att rådpläga om mer eller mindre vigtiga angelägenheter, allteftersom dessa angå blott tio, eller hundra, eller tusen bushåll. Municipalhöfdingarne hafva nu rådplägat och systematiskt-organiserat lokalt motstånd emot de kejserliga -befallningar, som misshaga dem. Andra rörelser, af mindre ordnadt yttre, yppa sig äfven: kommunismen predikas nu i Kina, så väl som i Europa, och med samma bekanta språk, att de fattiga utarmas och de rika riktas med hvar dags hvarföre, såsom botemedel emot samhällets onda, föreslås all förmögenhets jemna fördelning mellan folkmängden. a. det himmelska rikets politiska tillstånd, skildradt af ett ögonvittne, liknar nära nog så många andra rikens,i hvilka man sett en centraliserad envåldsmakt störta objelpligt bland finansernas ruiner. . D:r Gutzlaff hade äfven deltagit i London Asiatic Societys sammanträden, och dervid meddelat den vigtiga nyheten att kejsaren har upphäft förbudet för främlingar att Tesa i det inre af Kina. Med anledning häraf föreslog Gutzlaff en upptäcktsresa genom Himalajas bergsbygd och Tibet till Yang-tse-kiangs källor och derifrån långsåt denna flod till dess mynning lvid Kinas östra kust. . es 4 ÖT QQ