Aftonbladet – 3 januari 1850, sida 2

I våra dagar åtnjuter herr von Besumont, den franska republikens sändebud, öfverallt det utmärktaste bemötande och dess fru vexlar visiter med en erkehertiginna; men lord Ponsonby, Englan8Ös sändebud, af en bland detta lands äldsta adliga familjer, har lemnat Wien, endast qvarlemnande en simpel charge daffaires. Och likväl önskar Wienerkabinettet ingenting högre än att kunna komma på god fot med den engelska regerisgen, och alldeles draga sig tillbaka från Frankrike. Man inser här allt för väl huru farlig en fransk republiks konsolidering skulle vara. Ju lugnare utvecklingen går för sig i detta land, ju mera de extrema elementerna träda tillbaka, och lemna rum för de moderata partierna, som framför allt hafva landets välfärd i sigte, desto svårare skall det blifva för de andra regeringarna att uppnå sina rent dynastiska syftemål. Huru sakerna i England än må gestalta sig har dock konungadömet och representatifsystemet der så fast fot, att ingen farlig återverkan derifrån är att befara. Men Frankrike var deremot alltid det land, på hvilket folkens uppmärksambet varit riktad, allt sedan den första revolutionen, och om möjligheten af en bestående republik der realiserar sig, skulle månget hemligt rådslag göras om intet. Derföre skulle äfven en usurpation af Ludvig Napoleon ej finna ringaste motstånd, emedan man betraktar en dylik såsom den säkra vägen till en legitim regering eller åtminstone till Orleanska dynastiens återupprättelse på franska thbronen. Herr de Persigny, som har gjort hemliga förfrågningar, har äfven erhållit ett lugnande svar. Lihasom man erkänt republiken, så skul!e man äfven erkänna hvarje förändring af den yttre regeringsformen, i synnerhet om den ,erbjuder garantier för ordning och lugn.. Det är nu framför allt fråga om att förebygga eventualiteten af ett förbud mellan Frankrike cch England, så mycket mer som det sednares immtressen nu torde blifva mycke kringskurna genom Österrikes handelsoperationer uti Italien. Under dessa omständigheter är det af stor vigt att påfven och storhertigen af Toscana redan trädt i underhandling med härvarande regering, för att sluta sig till den taliförening, som helt nyligen blifvit afslutad med Modena och Parma. Sardinien skall sannolikt vägra deltaga deruti; men dess varor och transitohandel skola då svårt drabbas af en större tull. Men för att med säkerhet kunna utföra dessa planer, måste man kunna räkna på Frankrikes goda minne; och Ludvig Napoleon har hittills gifvit alla bevis af sin beredvillighet. Detta förhindrar likväl icke att aldrig tillförene så många legitimister varit församlade i Frohsdorff (Henrik V:s residens) som för närvarande. UNGERN. Presidenten vid det revolutionära representanthuset i Debreczin och Pesth, Paul von Amaosi, har lyckats att såsom förklädd hussar undkomma med sin syster, derigenom att han, så länge han var på österrikiskt område, hade tagit sin plats på kuskbocken. Han har lyckligen anländt till Hamburg. Sektionsehefen uti inrikesministeren och direktören för gevärsfaktorierna, Rombau:r, har lyckats undkomma till Lättieh, hvarest ban af en vän erhöll medel att inskeppa sig till Kalifornien. Szemere, som för närvarande vistas i Paris, arbetar på ett större verk öfver den ungerska revolutionen. Doktor Rieger har äfven ankorumit till Paris och sysselsätter sig der med utarbetandet af ett natiopalekonosmiskt verk. ITALIEN. För att gifva de reaktionäras sträfvanden mera kraft, klagar Radetzky ofta och häftigt öfver att sardinska regeringen lemnar österrikiska desertörer från Lombardiet skydd. Regeringen har skickat general Dabormida till Verona för att i denna sak lemna fältmarskalken Radetzky nödiga upplysningar. Toscanska regeringen har ännu icke lyckats afsluta sitt önskade lån på 30 mill. lire, emedan ieke mer än 6.400,0C0 blifvit tecknade på de af regeringen föreslagna vilkor. — Mednågon modifikation i dessa vill Rothschildska huset lemna penningarne: GA a en RR