Aftonbladet – 2 januari 1850, sida 3

REVY AF TIDNINGARNE. Under publicitetens barndom var det oftast vanligt, att hvarje tidning i det första numret af ett nytt år frambar sin lilla kria med betraktelser öfver det förflutna som nedgått i evighetens haf, och den ännu okända framtiden, jemte något vackert latinskt motto, såsom: prudens fulturi temporis exitum, caliginosa nocte premit Deus, eller dylikt. På de sedn. åren hafva dessafromma betraktelser för det mesta kommit ur bruk; endast Morgonbladet har gifvit oss ett prof på sin djupsinniga inspiration öfver det stora tidsmomentet, hvaraf vi citera följande: Vända vi blicken tillbaka till den flydda hälften af nittonde seklet, så möter oss kanske det utomordentligaste och på stora tilldragelser rikaste tidskifte menskligheten någonsin upplefvat. Vända vi blicken mot det dunkla — kommande, så möta vi icke blott gryningen af årets morgon, utan morgonen af ett tidskifte, som måhända skall förändra verldens gestalt. Hvem skulle väl trott, att sådana stora och nya ider kunde framblixtra från Morgonbladsbolaget? Det bör för öfrigt nämnas, att dessa betraktelser endast utgöra inledningen till ett långt svulstigt loftal öfver såväl konung Carl XIV:s lysande regering, med en serskild episod angående det 25 åriga regeringsjubileum, som öfver: konung Oscar, och några utfall i sammanhang dermed mot en hatfull riksdagsopposition. Morgonbladet har eljest den olyckan att icke vinna erkännande ens ifrån kamraterna af det konservativa partiet, ehuru mycket det hviftar på s ansen för detsamma. Vi citerade icke längesedan ur Tiden ett märkligt uttryck i detta hänseende, då uttaladt med mild faderlighet: Så räsonnerar den oerfarna ungdomen i Morgonbladet! Men sedan har Tiden funnit sig föranlåten att taga Morgonbladets oefterrättlighet under närmare upptuktelse, förmodiigen i hopp att det skall verka någon förbättring, hvilket vi dock förutspå blir alldeles fruktlöst.--Ett stycke af denna sednare tillrättavisning målar så väl Morgonbladet s lynne, att det förtjenar här införas: Annu några prof ÅA lösaktigheten af M.B:s logik. Förut anmärktes, att M.B. vill ha konungamak stark, lydd, aktad; — men förordar i samma kapten idedrägt allmänna val, i deras absoluta utsträckning — och folksouveränetet. Icke nog med denna motsä