Aftonbladet – 22 december 1849, sida 4

Je De FURU: BLANDADE ÄMNEN: Linnanska Samlingar och Manuskripter. I ÖOfversigt af Kongl. Vetenskapsakademiens Förhandlingar,, M 7, läser man under denna titel några synnerligen intressanta uppgifter, som hr mag. C. Hartman, genom bref från London, meddelat Vet. Akad. sekreterare. Saken handlar i främsta rummet om Linnes egna Herbarium, hvilket Linnean Society besitter och med högsta omseörg bevarar likt den största skatt; och sedermera om ett manuskript rörande en 1734 företagen Resa i Dalarne, hvarom Linn författat uppsatser, hyilka aldrig varit tryckta, men finnas i nämnde Engelska Societets värjo. Som det utan tvifvel måste intressera svenska läsare att taga kännedom härom, tillåta vi oss ur Vet. Akad:s citerade Ofversigt reproducera det stycke, som rör alla dessa förhållanden. Hr Hartman skrifver till sekreteraren som följer: Svårligen torde något vetenskapligt sällskap betrakta en sig tillhörig samling såsom mera helig och dyrbar, än Linnean Society betraktar Linnås Herbarium, hvilket för dem synes vara en sådan skatt, att jag vågar säga, det hvarje Svensk, som vill värdigt uppskatta detta minne af vår störste naturforskare, måste, näst lyckan att hafva fått behålla det i Sverige, anse det nu befinna sig i de bästa händer det möjligen kunnatj komma for att till vetenskapens gagn bevaras i vrubbadt skick, skyddadt så mycket som möjligt mot tidens åverkan. Det förvaras, såom bekant är, jemte alla öfriga sällskapet tillhöriga, dels Linniska, dels andra samlingar och böcker, i Sir Jos. Banks f. d., numera af Linn. Soc. hyrda hus vid Sohosquare, och upptager der ett serskildt större rum af de skåp, som innehålla ELinns eget, samt hans sons och Sir James Smiths herbarier, förutom en utomordentligt rik samling af ostindiska vexter, förärade till sällskapet af Ostindiska kompaniet. Bland dessa samlingar förefaller vid första anblicken Linnes herbarium, förvaradt i trenne enkla grönmålade skåp af simpel svensk tillverkning, mest anspråkslöst, och upptager endast en mindre del af rummet, men är dock vid närmare påseende det med största sorgfällighet af dem alla förvarade; ty till skydd mot den besvärliga ELondons-röken och dammet äro skåpdörrarne på insidan till hela län:den af deras fog mot väggarne klädda medetwt slags sammet, och hela herbariet fördeladt i. små, högst en half tum tjocka packor, placerade i två rader i hvarje skåp, hvarje särskild packe innesluten i ett på alla sidor skyddande omslag af styft kardäspapper, som på insidan är fodradt med väf, och såtedes skyddas växterna på en gång mot dam och mot brytning; dessa tunna packor ära vidare 8 och 3 sammanbundna med ett korsslaget grönt band — allt försigtighetsmått tagna af Linn. Soc. i sednare tider efter Sir J. Smiths död, före hvilken tid herbariet synbarligen varit mera blottställdt för dam och dylikt; det hela har nu ett utseende af nätthetl! och ordning. I hvarje packe ligger vanligen ett, eller, om de äro mycket små, 2 å 3, stundom flere genera, ofta äfven upptager ett genus, då det är artrikt, flera packor, dessa alltid utvändigt i ena hörnet försedda med namnet och numret på det eller de inuti befintliga genera. Inom dessa yttre omslag! finner man nu hvarje vext i, så vidt möjligt är, samma skick den tvifvelsutan befann sig under Linnås egen, och sedan Smiths hand, uppfästad oftast med hela sin baksida, någon gång medelst pappersremsor, på halfark af hvitt papper i litet format, alla arter af samma genus inom ett eller flera helark, med: genusnamnet och dess. nummer skrifna af Linnes egen hand nedtill på första sidan, och artnamnen på halfarken, nedtill under exemplaren, oftast ensamma, stundom: med äfven der utskrifvet genusnamn, och vid nästan hvarje artnamn en pummer, skrifven antingen med blyerts eller med bläck, beteeknande, såsom doktor Brown sagt mig, och jag sedermera sjelf funnit ganska sannolikt, det förra j (ett nummer af blyerts) endast artens plats i slägtet inom herbariet, det sednare åter, som troligen ditskrefs först efter utgifvandet af Spec. Plantarum ed. 4, alltid den plats i slägtet arten har i detta verk, nummern i herbariet således densamma som artens nummer i Spec. Pl!.;: och efter denna nyare numrering ligga vexterna, men den äldre rumreringen likväl derjemte bibehållen. Mycket sällan äro artnamnen, och då alltid mera utförligt med citerande af pag. i Spec. Plant. samt utsatt? genusnamn, skrifna upptill på sidan, och synes då knappt vara skrifna af Linnc sjelf, såsom olika hans vanliga korthet och äfven handstil. Mången gång också saknas artnamnet helt och hållet, nemligen dels då exemplaren synas icke blifvit. undersökta och bestämda, i hvilken händelse stundom rätt. många sådana namnlösa obestämda former äro laggda tillsamman sist i slägtet, deis åter då af samma vext flera exemplar finnas på serskilda blad, hvarvid vanligen endast det första eger namnet utsatt och de öfriga blott artens nummer, stundom ej en: gång detta. Alla sådana halfark med ex. af samma. vext äro oftast medelst: en knappnål i ena kanten sammanfästade med hvarandra, men ganska ofta träffar man äfven på detta sätt sammanfästade exemplar, hvilka alldeles icke höra till samma art, ja stundom icke ens till samma genus som des första af dem bär namn utaf, och dervid skulle man lätt kunna förledas till den tankan, att Linnt vid: dessa skulle begått grofva, misstag, hvilket dock snart visar sig vara ogrundadt just derföre, att det så ofta inträffar, och skulle. jag heldre vilja förklara det så, att Linne, endast i afsigt att vid tillfälle jemföra ett par eller nägra, tydligt skiljda men i ett eller annat afseende någon beröringspunkt egande vexter, plägat sammanfästa dem på lika sätt, som när han hade flera ex. af samma art, ett förklaringssätt, som äfven styrkes deraf, att, då de verkligen böra till samma art, de oftast hafva dennes nummer, hvilken deremot saknas hos de blott för jemförelse sarumanfåstade. Utom af Linnes egen hand förekomma äfven ofta påskrifter ar andra, vanlligast dock af Smith, än i form af corrigering af det legenkändiga namnet, då detta tillkommit uppenbarligen genom miss skrifning, än i form af synonymer Teller citater af andra författare, jemförelse med Banks lellet Leches herbarier 0. s. V., oftast undertecknade I med signaturen J. E.S. De af annan hand, än dessa , begge, skrifna namn äro nästan alla samtidiga med vIsjelfva exemplaren, d.v.s. af de personer, som sändt dessa till Linn och bifogat deras egen tanke ow kl vexten i de vidlyftiga, före Linneiska perioden bryr. t liga artnamnen, ofta i frågform, i hvilken hör dels -Linnö stundom såsom svar ditskrifvit rätta namne r Alla dessa äldre påskrifter af andra BeES9 jer äro j -len serskild lapp uppfästad bredvid ex: — Beträffanc vextställen, så äro dessa, då de fina. med ytter -!få undantag ganska knapphändigt rrifna af Linn 2 hand, alitid tätt invid exemp7 ret, De oftast för alkommande äro Hortus Ups? 1, alltid tecknad me ill HH. V., samt India och C: 8 3, (Caput Bong SPE