Aftonbladet – 22 december 1849, sida 2

gar för är 1848 inhemtas, att under årets lopp Svea hofrätt afgjort 5,560 mål, balanserat vid årets slut 446, och redovisar sålunda tillsammans 6,006 mål; — Götha hofrätt har afgjort 5,030 mål, balanserat 1,027, samt redogör således för tillhopa 6,057 mål; Hofrätten. öfver Skåne och Blekinge har afgjort 2,443 mål, till år 4849 balanserat 589, hvadan dess redogörelse upptager tillsammans 2,802 mål. De i Svea hofrätt afgjorda målen bestå utaf 3,996 civila och 4,564 kriminella; de balanserade 446 målen utgöras af 277 civila och 469 kriminella. Götha hofrätts afgjorda 5,030 mål fördelas i 3,399 civila och 1,6314 kriminella; de balanserade 41,027 målen bestå af 676 civila och 354 kriminella. De utaf hofrätten öfver Skåne och Blekinge afgjorda 2,443 målen utgöras af 4,776 civila och 637 kriminella ; af de balanserade äro 335 civila och 54 kriminella. Fiskaliska aktioner, som tillhört hofrätternas handläggning under de fyra sistförflutna åren, utgöra till antalet : u3rae (BIIpow I DR NES Se SN So Srat 9r8T LV8T 8rat ewuwng I Svea bofrätt ..... I Götha hofrätt. . . . . I hofrätten öfver Skåne och Blekinge so 44. 7. 11. 14. 16. 80. Förhållandet emellan målens antal under år 1848 och folkmängden inom hvarje hofrätts jurisdiktion visar sig sålunda ): I Svea hofrätt, med domsrätt öfver 1,332,843 pers., civila mål, som 4 till 349; kriminella, som 4 till 769. I Götha hofrätt, med domsrätt öfver 1,332,687 pers., civila mål, som 41 till 327; kriminella, som 4 till 672. I hofrätten öfver Skåne och Blekinge, med domsrätt öfver — 483,357 pers., civila mål, som 4 till 229; kriminella, som 4 till 699. Kri Jshofrättens arbetsredogörelse för nästlidne år upptager 606 mål, af hvilka 576 blifvit afgjorda och 30 till år 1849 balanserats. Målens antal hos krigshofrätten var: Afgjorde. Balanserade. Summa. Ar 1844 571. 30. 601. 4845 611. 29. 640. 4846 579. 35. 614. 41847 559. 30. 589. Balansen af mål har sedan 1847 miaskats i Svea hofrätt med 339 och i Götha hofrätt med 1354 mål, men deremot ökats i hofrätten öfver Skåne och Blekinge m med 167 mål. CR e : -? Sat 5. 128. SA ) Härvid bör dock anmärkas, att efter statistiska tabeller folkmängden i riket må vara större än här finnes uppgifvet. (Red:s anm.) — mm—m——åee Posttidningen är, som läsaren torde erinra sig, stor vän af intressanta fabler. En vacker dag föll det henne in att göra sig intressant, genom anförandet af den bekanta fabeln om den unga lögnaktiga oxen, visande oss tillika artigheten, att på Aftonbladet tillämpa densamma. Det roade oss att vända Posttidningens dåliga vapen mot henne sjelf; vi erinrade henne vänskapligt, att den unge oxens hela förbrytelse bestod deruti, att han emellanåt roade sig drifva gäck med de enfaldigaste bland sina kamrater, och att om fabelns tillämpning skulle äga någon förnuftig mening, måste således någon af kamraterna varit utsatt för driften; om Posttidningen blott vände bladet i Stridsbergs krestomati skulle hon finna en högst intressant fabel om den inbilska åsnan, hvilken var så högfärdig öfver sina långa öron och minga anor (kanske räknade hon minst 206 dylika) att hon endast ville tjena furstar och förnämt folk; den unge klipske oxen kunde ej gerna påträffa ett lämpligare subjekt att drifva med. Vi fråga nu: Kan man mera oförargeligt tillrättavisa ett ohyfsadt anfall, än att helt enkelt bedja angriparen vända om bladet i sin auktor, för att finna ett svar i samma anda? Icke nöjd med denna lilla lexa, som bort visa Posttidningen det vanskliga uti att så der tanklöst betjena sig af insidiösa vapen, har hon i går återkommit till de der fablerna, sökande på fullt allvar deras ytterligare tillämpning, hvarvid hon kommer till den kostliga slutsatsen: att Aftonbladet helt öppet erkänner, att det diktat för sin publik för att få nöjet drifva gäck med en inbilsk kamrat! O sublima menlöshet! Vi betvifla att sjelfva hr von Langohr kunnat gå längre i oförarglig naivete. Klippt var det!! Hvem har ej hört omtalas en ganska karakteristisk berättelse om den envisa gumman som fått uti sitt hufvud att säden klippes, men icke skäres, och som, då mannen sökte bota hennes envishet, genom att neddoppa henne i vattnet, först till medjan, så till axlarna, derefter till hakan och slutligen alldeles nedtryckte henne under vattnet, det oaktadt vid hvarje förnyadt prof ropade: klippt var det!, samt då hon, med hufvudet under vattnet, ej längre kunde uttala sitt klippt, uppräckte armen öfver vattnet och med tvenne fingrar sökte härma saxens rörelse, för att äfven vid detta prof afgilva svaret: Klippt var det!n Posttidningen har uti den ungerska frågan befunnit sig ungefärligen uti samma ställning, som gumman i fabeln till sädesbergningen. Vi hafva med henne anställt ett moraliskt vattenprof. Vi hafva drifvit henne ur den ena positionen efter den andra, och för hvarje nederlag hon lidit har den goda Postgumman triumferande ropat sitt stereotypa: Klippt var det!n Då vi slutligen i thorsdags helt och hållet nedgjorde Postgummans sista undflygt, jublade hon i går öfver den vunna krigsäran; och i det ögonblick hon påtagligen är på god ———— — ?-— ÅA RA AA mm -— sd —2 MM DD — B— ÖN ao ra