e5. Under 10 5KX. Danko inlöres Ingen. annons, ocn TE EE SE Representationsrätt i förhållande till folkmängden; 10) Förbud mot bysättning, när gäldenärn icke öfverbevisats om svek; 41) Förbud mot all tillämpning af lag i sak; 492) Skydd åt främlingar, som bona fide vistas i landet; 43) Skydd åt äganderätten; 14) Valmäns frihet från all militärtjenst och all häktning på valdagar. Grundlagsparagraferna innehålla tillämpningen af dessa grundsatser i detalj. Slutartikeln bestämmer sätt och vilkor för tillägg, ändringar och förbättringar i grundlagen. Den grundlagstiftande församlingen troddes komma att. sluta sitt verk, och ett allmänt folkmöte att. godkänna det, innan Oktober månads utgång. Biand de många brefven med sista posten från Kalifornien, har det följande, från en ung Yorkshiresman, uppfostrad i Liverpool, varit infördt i Liverpool Times, med det tillägget; att författarens väl kända karakter lemnar en borgen för tillförlitligheten af hans uppgifter. San Francisco den 29 September 1849 När jag anlände hit i Maj, hade jag icke ettmynt qvar, och måste låna 30 dollars, för att kunna bestrida mina utgifter på vägen till guldtraktev. Der begaf jag mig genast till Juba-floden och begynte använda hacka och spade. Jag hade följande dagen vaskat tillräckligt, för att återbetala lånet, Alltsedan har jag arbetat som en träl; jag har genomsökt både Jubaoch Feather-floderna ända tills första böstsnön föll i bergsbygden. Jag har härigenom förvärfvat mig en liten bottenpemning, som föranledt mig att ingå bolag med två hedersmän om en gemensam kommissionshandel i San Francisco, Vi hålla nu på med uppbyggandet af magasiner, m. m., och jag kan med nästa post skicka er bolagets firma, som ännu icke är bestämd. Emedlertid bifogas en priskurant, hvilken tycks korrekt, så vidt jag bunnit efterfråga: Egentligen är jag ännu främling här; ty det var först i förra Veckan, som jag återkom; hit till guldtrakten. . Om mina äfventyr i bergsbygden skulle jag kunna skrifva hela böcker; någon olyckshändelse förekom likväl icke deribland. Det enda, som skulle kunna anses så, var af en snart ersatt förlust: — när jag en dag sam öfver floden, med min, backa och spade bängande kring halsen, och med min arbetsdrägt och min fotbeklädnad sammanlagda i ett knyte på hufvudet, drogs jog in i ett litet strömfall och tappade knytet. Alla de klädespersedlar jag sedan hadeibe håll utgjordes af dem jag hade på mig, nemligen skjortan och hatten, och i detta halfnakna skick nödgades jag vandra tillbaka till lägret, omkring 20 miles (3 mil), genom buskarne. Det var en högst oangenäm promenad, hvarunder jag dödade flera skallerormar och skorpioner, lyckligtvis utan att blifva sårad af någon. Guldtrakten är ett högst besynnerligt område. Hvar ström har öfverflöd på guld, och af hvad-jag har sett, slutar jag att så många menniskor, som få rum med vaskningen, kunna skörda för mellan 40 till 20 dollars om dagen hvar, i ännu femtio år. Jag och mitt sällskap upptogo, inom få dagar, för 6000 dollars på en liten plats om 10 alnar i fyrkant, Ur en klipphåla, med icke fullt en qvadratfots öppning, fick jag På 2 timmar för 175 dollars. Önskar ni profstycken, så skall jag hemsända sådana från samtliga strömmarne, för en dollars värde från hvar. Guldsand begagnas här såsom mynt; hvar bod är försedd med vigtskålar och vigter för guldvägning. Vi utgöra här ett samhälle af manfolk; man räknar omkring 4 fruntimmer mot 4000 karlar; en kjortel är så sällsynt, att när någon sådan visar sig på gatan, vända sig alla om att betrakta den. Vi nödgas ombesörja vår tvätt på egen hand: och i en liten koja, som jag bebor tillsammans med 4 andra karlar, måste vi sjelfva laga vår mat och hälla huset städadt. Men detta hushållssätt kostar minst, och jag har kommit hit för att samla och icke för att slösa. Tillfällen att låna äro här ganska sparsamma; den som vill låna ut, kan påräkna 10 till 42 procent i månaden mot den bästa säkerhet. Hushyrorna svära deremot; 60,000 dollars betalas i års hyra för ett hus, som i Newyork eller Liverpool kunde fås till köps för bälften så mycket. Stor förmögenhet bar här blifvit förvärfvad; men lika mycket förloras äfven; ty här spekuleras vidunderligt, i synnerhet på tomtplatser, som äro dyrare än i Newyork. Detta förhållande kan ej räcka länge; här inträffa snart stora förmögenhetsfall. Jag afvaktar tiden, och lånar tills vidare ut,-mot god säkerhet, hvad jag har öfver. Vårt varumagasin kommer i ordning inom fjorton dagar; emedlertid har jag, mot 20 dollars om dagen, åtagit mig att för ett annat kommissionsbolag se efter de skepp, som blifvit konsignerade till dety och hafva uppsigt vid lossningen; jag har nu begynt begripa myntets värde. Jag hoppas att kunna i mitt nästa bref berätta ett och annat om mitt besök i bergsbygden. Infödde indianer hafva ditströmmiat i stor mängd, och äro de råaste bland samtliga guldgräfvarne. Många lefva af gräshoppor, nötter, vilda rötter, 0. 8. V., och gå alldeles nakna, med undantag af att qvinnorna nyttja ett slags flätmatta af dvistar till förkläde. För öfrigt är hela slägtet obeskrifligt fult och högst osnyggt; men på intet vis farligt. När jag under mina utvandringar i bergstrakten nalkades någon by, sprungo gamla och unga till skogs; men om jag då satte: mig ned vid någon af deras eldar och tände min pipa, så kom en efter annan af flyktingarne småningom fram att begapa mig, och hela bysällskapet omgaf mig snart, likt en flock babianer, till dess slutligen någon vågade sig närmare och bjöd mig nötter. Om jag: då till erkänsla lät röfdingen draga ett drag ur min pipa, så var vänskapen befästad med. ens. De här boende indianerna nyttja små bågar af trä, med bågsträngar af senor, och pilar med flintspetsar; i deras händer dödar detta vapen på 50 stegs håll. :De som bo närmast hufvudstaden äro mera hyfsade och bära litet kläder, efter mexikanska : bruket; längre bort ser man detta slags civilisation i sin begynnelse: den ene yfs i en utsliten -vest, som han bytt sig till mot guld; en annan: med ett par gamla byxor knutna kring halsen. Längre: bort i bergsbygden träffade ag detta folk ännu i fullkomligt vildhetstillstånd. Litteratur. Skånska Skolväsendets historia, utarbetad isyn