Aftonbladet – 21 december 1849, sida 1

värjdes alltså, ochför alltid, denna fara. Men en ny af samma slag, endast-mera betänklig, hotar nu längrdå vesterut. Det kan nämligen med skäl sättas i fråga, om de med så oerhörd hastighet tillvexande staterna vid Nordamerikas vestra kust skola för någon lång ffåmtid kunna förmås att tillhöra förbundet med dem vid den östra kusten, och lyda Förbundsstyrelsen i Washington. De atlantiska staterna, äfvensom dei Missisippidalen, idka sin förnämsta utrikes handel på Europas vestra kust, Medelhafsländerna och Brasilien; staterna vid Stilla Hafvet komma att idka sin på. Östra Asien, Australien, Indiska Arkipelagen samt hela vestra kusten af Amerika. Så väl i kommerciellt som geografiskt hänseende vända sig dessa stater åt rakt motsatta håll; och -lafsöndrade från hvårandra :genom vidsträckta ödeland loch en fjellkedja, som blott på få och fjerran skilda ställen öppnar daler till genomgång, synas de snart komma. att: sakna : enhet i samhällskänsla och lefnadsåsigter, likasom de icke äga någon nödvändig gemensamhet i intressen. . Det blir icke någon lätt statsmannauppgift att sammanhålla dessa olika statsflockar, äfven om de genom den föreslagna jernbanan förenas med fyra eller fem dygns reseväg; men det skall blifva alldeles omöjligt, om de tillåtas länge vara i behof af fulla två månaders tid för kommunikationerna sins emellan. Dessaj skäl är det, som: förskaffat Whitney de Tledande nordamerikanska statsmännens bifall och :J understöd för hans nya förslag, hvilket skiljer sig från det gamla blott i afseende på jernvägens riktTning, som nu är lagd emellan S:t Louis och S:t I Francisco. Eå gång väckt, med alla sina bihang, lär frågan alltför vigtig, för att tillåtas förfala eller -Jslumra in, Den statsman, som ifrigast förordat saken, lemnar dessutom, i sitt lynne och sina åsigter; en borgen för förslagets genomdrifvande; m:r Benton är de vestra staternas förnämsta politiska utmärkthet. Alla hans sträfvanden äro egnade åtstaIterna vid öfra Mississippi; han tycks ha föresatt Tsig att bringa dessa stater till den utmärkta ställning inom förbundet, hvilken de synbart och skynd-Isamt nalkas. Lifvad af de mest skimrande förhoppningar om öfra Missisippistaternas framtid, vill hanli åt sin födelsestat; Missouri, förskaffa samma plats iblatid dessay som han vill förskaffa åt alla MissiTsippistaterna inom det öfriga förbundet. Men skola Istaterna vid Stilla Hafyet äfven framgent komma att utgöra delar af Nordamerikanska Statsförbundet, så blir det omöjligt att i längden låta förbundsstyrelIsen qvarstadna i Washington. Ett så vidsträckt. samhällssystem måste röra sig kring en mera centrall: svängpunkt. Förbundsresidenset måste följaktligen, inom en föga aflägsen tid, flyttas längre inåt Nordamerikas kontinent. Andra skäl än de framtidal: 1 Å j förorda äfven denna flyttning: — historien har redan antecknat att stränderna-af Potomac icke erbjuda någon trygg plats åt. förbundets hufvudstad, vid ett möjligt krig. Vid endera af öfra Missisippis stränder skulle den deremot vara oåtkomlig för hela verl dens flottor och härar; Allting antyder följaktligen S:t Louis såsom detli Nordamerikanska Statsförbundets tillkommande hufvudstad. Såsom handelsplats utgör den redan den! gemensamma upplastorten för? hela varubytet inom l: vestern.. När mir Benfor påyrkar utförandet af den. nya jernvägen, hvers ena slutstation skall blifva bär, Isöker han ögonskenligt aw påskynda den tidpunkt, då S:t Louis: skall blifva hufvudstaden och MisIsouri den förnämsta staten i Nordamerika. För jernvägsförslagets praktiska utförbarhet eger man allt hved som erfordras: obehindrad tillgång på .ljern, timmer, arbetskraft och fast vilja; kapitalet skall; under sådava omständigheter, icke heller komma att saknas. Den endå svårigheten som återstår ligger i Nordamerikanska Grundlagen; ehuru äfven denna svårighet ännu kan lätt undanrödjas. Förbundsstyrelsen är nemligen förbjuden att sjelf låta anlägga väg genom någon ståt, äfven med statens samtycke. Grundlagen vill genom detta förbud hindra särskilda :stat:r från tillställningar att skaffa sig vägbyggnadsbjelp ur hela förbundets gemensamma kassa. Ingenting hindrar deremot förbundsstyrelsen att vidtaga: hvilka åtgärder den sjelf pröfvar lämpliga inom territorier — d. v.s. inom de nya statsämnen, som ännu styras omedelbart af förbundsstyrelsen, genom af den tillsatta guvernörer. Den kan alltså bevilja de. för. jernvägsförslagets utförande sökta vilkoren i afseende på hela sträckan, med undantag blott af den -jemförelsevis obetydliga delen, som ligger inom Missouri. Missouri åter erbjuder att sjelf låta utföra dendelen af banan, som kommer att ligga mellan dess vestra gräns och S:t Louis. När storverket blir färdigt, kommer Amerika snart att uppnå denställning, som det tycks ämnadt att intaga bland jordens öfriga samhällen. Europa och Asien skola då i Amerika utföra sina gemensamma handelstransaktioner, och Amerika skall blifva fol-Ikens gemensamma börs och upplagsplats. Ofver tillst ndet i Kalifornien har man underrättelser med sista posten från New-York till den 1 Oktober. Invånarne beräknades då till 100,000; men: inflyttningen fortfor så, att man trodde. nyssnämnde folkmängd blifva fördubblad inom. 6 månader eller till nästa vår. Rikare guldfloder och guldtrakter upptäckas oupphörligt, och guldsökarne följa upptäckarne i spåren. Sacramentofloden öfvergafs för den rikhaltigare Feather-floden, och denne för Juba-floden. Vid de förra vaskas numera blott af indianer, hvilkas arbete fås för jemförelsevis lindrig lega; vid Juba vaska och gräfva spekulanterna sjelfva; de förvärfva der omkring 1400 dollars i guld på man i hvar vecka Men sedan man nyligen, vid en gren af S:t -IJoaquim, hittat en guldklump om 30 -skål:Ipunds vigt, bar en stor del af guldsökarne bastat dit. Den 9 November lossades den sednaste till New-York anlända guldsändningen. Hvart parti innnehöll från 50 dollars värde till 7000 dollars värde; många voro adresserade till guldsökarnes hemma qvarlemnade hustrur, mödrar eller systrar, Packorna utgjordes af trälådor, skinnpungar, strutar af brunt packpapper, o. s, Vv. — En korrespondent berättar sig hafva byggt -sig ett skjul, med en kostnad af 3000 dollars och sålt det sedan för 9000 dollars. En annan förmäler att kineserna redan utrönt hvilka varor, som bafva mesta åtgång i Kalifornien; och då hyddor eller små flyttbara boniningshus säljas aldraförmånligast, ditföra de sådana från Canton, väl groteskt konstruerade och af det sämsta och krokigaste timmer, men som säljas genast för 1500 dollars stycket. Bland alla guldvaskarne hafva nybyggare från Oregon och indianer från Sonöra varit lyckligast, under den sista äringen mellan April och Oktober. Också arbetade ingen mer ihär-Idigt, eller lefde mera sparsamt, än. de. . Efter l vaskningstidens slut vandrade alla -hem igen, I medförande ansenliga skatter till sina hemmat varande familjer. .-) . Landtbruket försummades ännu i hög grad; et Kaliforniens hundratusen invånare förtärde nähistan endast införda lifsmedel. Den Bill of Rights eller samling af grund: t.llagssatser, som Kaliforniens i September sami mankomna grundlagsstiftande församling beslustat, börjar med den vanliga Nordamerikanska ;-grundlagsingressen om all myndighets beroende n på folket. Den stadgar vidare följande: -) 4) Domslut genom jury; 2) Obehindrad frihet i gtroslära och gudstjenst; 3) Personlig frihet, med de n l undantag som allmänna säkerheten påkallar; 4) Tryggitlhet emot öfverdrifven borgen för inställelse inför Am leitta mat Äfvardrifna höätor samt mat nvanliga