Aftonbladet – 18 december 1849, sida 1

under i striden, så är detta en väg i Guds hand att fästa allmänna uppmärksamheten på ett lidande och bereda samverkan för dess afbjelpande. Om folk äfven duka under och dö bort, så sker det, emedan den princip, som genomgår deras lif, ej är det sanna lifvet. För det femte visades, huru den gudomliga uppehållelsen kan vara förenlig äfven med tillvaron af laster och brott. Öfvergången till ett nytt stadium i mensklighetens lif sker genom en upplösning af den förut gällande religiösa tron och hvarmed tillika sedeförfall går i spåren. Slutligen för det sjette visades, huru den gudomliga uppehållelsen förlikar sig med menniskans frihet. Föredraget afslutades med en praktisk tillämpning, hvaruti först visades, buru oumgänglig tron på Guds försyn är för vårt lugn samt för all fasthet i vårt sedliga handlingssätt, och sedan visades genom en jemförelse med andra folk, hur mycket fastare vår tro på den gudomliga försynen bör vara, i det för oss genom kristendomen det mål är uppenbaradt, hvartill allt syftar i Guds styrelse, nämligen vårt slägtes daning till ett lif i andan, och huru denna tro bör vara fast, i synnerhet bland vår verldsdels bildade klasser, emedan historien för oss ligger uppslagen, hvarigenom detta Guds råd bekräftar sig. Om den emellertid icke är det och lefvernet icke heller antagit ett dermed enligt lynne, så gifvas omständigheter som förklara det. Af det nyväckta interesset för religiösa undersökningar vore dock en bättre tid att hoppas. Nästföljande föreläsning blir denna vecka icke på Thorsdagen utan Fredagen.