Aftonbladet – 15 december 1849, sida 1

sydskandinaviska bröders muntra krigssång samma popularitet i det norra och medlersta ISverige, som den redan vunnit i det södra. Så räsonnerar den oerfarna ungdomen i Morgonbladet!, Tiden för d. 12 Dec. Det beskedliga Synglas-Morgonbladet beskärmade sig i går deröfver, att vid de nyss förrättade riksdagsmannavalen i Köpenhamn, vid åtta valkollegier blifvit valde fem professorer. en grossör, ett justitieråd och en fabrikörp. Hvilken förskräcklig följd af den allmänna valrätten — i tant Ebbas ögon! Hvad månne Stockholms redbara och om sitt yrkes anseende grannlaga borgerskap, hvad skulle Stockholms bildade invånare säga,, derest ett dylikt valresultat här skulle uppstå efter en representationsreform! Märk väl, läsare, hvad skulle väl de bildade säga, om hufvudstaden finge det infallet att skänka sitt förtroende åt professorer! Hvilken olycka om en Thomander, en Bergfalk, en Huss, en Retzius, en Lovåen, en Sundevall, en Wahlberg, en Selander, som nu kunna blifva och till en del varit riksdagsmän i Presteståndet, äfven kunde blifva utsedde efter allmänna val! Ja, hvem vet om till och med en Palmblad skulle få nåd inför så stränga domare, som nu gråta öfver att riksdagsmännen i Köpenhamn icke i stället för de nyssnämnde männen bestå af handtverksklassen och minutbandlarne,? Så räsonnerar den oerfarna ungdomen i Morgonbladet. Vi hafva ansett detta förtjena antecknas för att visa huru jemmerligt reaktionens pajazzer vrida och vända sig för att kunna få något att skrika emot allmänna valrätten, och emedan detta är ett alldeles nytt uppslag i partiets taktik. Förut har ingen möda lemnats ospard att ropa mot valrättens utsträckning på den grunden, att personer af den okunniga massan derigenom skulle blifva valde. När nu detta slår felt på de ställen, der allmänna valrätten blifvit införd, och resultatet i stället visar sig vara att just den öfvervigt vinnes åt bildningen,, som de konservativa befarat icke skulle komma att ega rum, och hvars behöflighet man anfört såsom det förnämsta skälet emot en utsträckt valrätt, så försöka de styra en annan kurs och tala om vådan af professorer!! O, ädla ärlighet! Det roligaste vid allt detta är emedlertid, att samma Morgonblad, der dessa lukubrationer förekomma, på nästföljande sida berättar från Köpenhamn, att opinionirna der äro lugnare än på många tider förut. Detta bevisar ju tydligt att Köpenhamnsboerne ingalunda dela den nyssnämnda professors-phobien, och att Tant Ebba under sitt lilla hyckleri endast plågar sig med Märthas bekymmer. För att icke blott risa utan äfven lisa, böre vi såsom tillägg till ofvanstående utdrag ur Morgonbladets meritlista nämna att samma tidving för i går innehåller den intressanta nyheten att f. d. statsrådet generaltulldirektören baron Gyllenhaal förlidne onsdag gaf en större bal för 200 personer, hvarvid man får den underrättelsen att supå serverats vid en: buffet, i de till balsalen angränsande rummenn. Alla prinsarna bedrade denna bal -med-sin närvaro. Äfvenså läser man i samma tidning Berättelse om en förlofning, som för någon tid sedan eklaterats emellan adjungerade assessoren i Svea hofrätt baron G. af Ugglas och fröken Therese Björnstjerna, dotter af framl. generalen grefve Björnstjerna; och slutligen följande: Den för sina litterära arbeten och sin genialiska personlighet utmärkta öfverstinnan Ehrenström — en-dotter af den för tapperhet och tillgifvenhet för konung Gustaf III bekanta general Pollet — firade sistlidne tisdag i en krets af vänner sin 77 födelsedag, hvartill en af våra berömdare skalder hr Börjeson författat några särdeles lyckade verser. — Till den glada aftonens nöjen hörde äfven uppförandet ar scener ur Voltaires Orosmane, Schillers Maria Stuart och Racines Athalie. Vid sin långt framskridna ålder äger fru Ehrenström, den värderade författarinnan och den älskvärda verldsdamen, ännu i behåll älens behag, hvarmed hon lyste vid Gustaf