Aftonbladet – 11 december 1849, sida 2

en rånvaro ur staden, fängslades genast utan annat skäl, än för det de ville vittna för en påtaglig osanning, och äfven den arma Charlotte Arlebosse misstänktes på denna grund för medbrottslighet och sattes i fängelse. Om än Bastides och Jausions rika och ansedda familjer sjort hvad de kunnat, hvilket ej kan nekas, för att vinna vittnen, så gjorde domarne ändå vida mera, för att afskräcka dem som ville tala för de anklagade. Äfven Jausion bevisade genom sina 3 domestiker, att han tillbragt aftonen med sin familj; äfven för Colard och Anna Benoit uppträdde vittnen, hvilka gjorde dessa anklagades frånvaro ur det Bancalska huset åtminstone sannolikt. Men skarorna af de graverande vittnena kommo såsom en oemotståndlig ström, mot hvilken den enskilde ej förmådde kämpa. ; Den största olyckan för de anklagade anser P. von Kobbe hafva varit, att de sjelfva fullkomligen delade folkets åsigt.Äfven de voro öfvertygade om att Fualdes blifvit mördad, att det skett i Bancals hus, och att gerningsmännen stodo inför domstolen. Hvar och en visste blott att han sjelf var oskyldig. Vid detta allmänna sauve qui peut, föll det ingen in, hvarken af de anklagade, eller af försvararne, alt bestrida sjelfva det ifrågavarande faktum, mordscenen i Bancals hus, och sålunda uppstod ett ganska olyckligt försvarssystem, genom hvilket just de ej bevisade hufvudpunkterna medgåflvos. Bousquer, den första anklagaren, tycktes verkligen ej hafva tviflat på, att han anklagade brottsliga personer: det är genom er, förebrådde han de anklagade vid andra assisrätten, som jag blifvit invecklad i denna onda sak: det är genom er, som jag ett helt år blifvit hindrac att förtjena bröd åt mina barn. Och likvä återkallade Bousquier på dödssängen hela sir utsago, och förklarade, att de afrättade vari oskyldiga!