Aftonbladet – 3 december 1849, sida 3

Bastide tvang dem med häftiga hotelser att stanna. Afven med Jausion var han missnöjd, och förebrådde honom att han ingenting gjorde. De legda medhjelparne hotades ännu en gång med ögonblicklig död, om de förrådde ett ord. Jausion och Bastide buro hvardera en bösså under armen. Bach erhöll för sitt deltagande ungefär 20 francs. Dessutom hade utsigter till månget annat förmånligt företag redan förut öppnats för medhjeiparnpe, t. ex. plundringen af ett hus, tillhörigt en rik egendomsherre i Rhodez. Klockan omkring 10 bröt man upp med liket. Det lades på tvenne stänger. Colard och Bancal buro framtill, Bach och Bousquier baktill. Bastide, den störste och starkaste ibland dem, gick förut med en dubbelbössa, som han bar under armen med mynningen mot jorden. Jausion, äfven beväpnad med en bössa, gick bakefter, och bredvid honom Missonier. Framtigande i denna ordning genomkorsade de staden, ej på närmaste vägen till floden. Viden trädgård nedsatte de sin börda ett ögonblick. Här gick någon förbi utan att varseblifva dem, som det tycktes, och mumlade en svordom i detsamma. Derefter fortsatte de sin gång, men måste snart förändra ordningen, emedan vägen mellan de ödsliga trädgårdsmurarne, som förde till Aveyron, blef för smal och sluttande för två man i bredd. Numera bars liket endast af Bancal och Cölard. Då de anländt till floden, lösgjordes liket från lakanet, hvari det var iniindadt, och kastades i vattnet. Bastide och Jausion ålade ännu en gång deltagarne vid dödsstraff den djupaste tystnad, i det de visade dem gevären, och alla åtskiljdes i det nattliga mörkret. Följande dagen har Bancals hustru i köket funnit en af Fualdes vexslar, skrifven på längden och tvären, på stämpladt Papper. Då den emeiler:id t flickad med biod, hade bon funnit tjenligast att bränna upp den. oa Tidigt på morgonen den 20:de, omkring kl. äl bogaf Jausion si 2 redan är nämnrdt, Med sin hustra